Finlands riddarhus
Wikipedia
Finlands riddarhus (fi Suomen ritarihuone) avses antingen den finska adelns samlingslokal eller ridderskapet och adeln som korporation. Riddarhuspalatset, som stod färdigt i Helsingfors 1862, ritades av arkitekten Georg Theodor von Chiewitz.
[redigera] Riddarhuset och den finska adels ställning idag
De privilegier ridderskapet och adeln åtnjöt reglerades i Ridderskapets och adelns privilegier (SFS nr: 1723:1016) från 1723, vilket innebar att under den ryska tiden till en början gällde samma regler för den finska som den svenska adeln (riddarhusordningen ändrades 1863). Sedan 1920 har alla ekonomiska privilegier försvunnit i och med övergången till inkomst och förmögenhetsbeskattning. Samtliga privilegier upphävdes formellt först 1995 i samband med en grundlagsreform, men privilegierna hade de facto redan länge ansetts vara en död bokstav i lagen.
Riddarhusets verksamhet idag grundar sig på riddarhusordningen av 1918, som stadsfästes av Finlands riksföreståndare P.E. Svinhufvud. I enlighet med denna lag sammanträder adeln till adelsmöte vart tredje år. Däremellan handhas löpande ärenden av Riddarhusdirektionen, bestående av sju ordinarie medlemmar och fem suppleanter. Riddarhussekreteraren verkar som sekreterare både vid adelsmötet och i direktionen.
Skötseln av själva riddarhusbyggnaden, och vården av de historiskt värdefulla samlingar som finns i huset, är en viktig uppgift för Riddarhuset idag. I Riddarhusarkivet förvaras bl.a. en stor samling sköldebrev med vapenritningar i färg, de äldsta från 1500-talet. En förnämlig sigillsamling samt många fina medaljer ingår också i samlingarna.
Riddarhuskansliet, med bibliotek och arkiv för forskare, är öppet vardagar kl. 10-14. Där tjänstgör förutom en genealog också en amanuens och en kanslist som står till tjänst vid förfrågningar som rör olika verksamheter inom Riddarhuset.
Riddarhuset har personuppgifter över alla finländska adelsmän från medeltiden och framåt. Riddarhusgenealogen ansvarar för att dessa genealogier fortlöpande kompletteras, samt leder Riddarhusets övriga forsknings- och publikationsverksamhet.
Institutioner som helt motsvarar Riddarhuset i Finland finns enbart i Sverige.
[redigera] Finsk adelshistorik
Före Finlands autonomi (1809-1917) tillhörde större delen av adeln det svenska riddarhuset.
Den svenska adeln bosatt i Finland, samt den nya adeln som fått sina privilegier av Storfursten (ryska tsaren) inrättade ett finländskt riddarhus 1818. Den siste att adlas av storfursten var ministerstatssekreteraren generalen August Langhoff, 1912. Fram till 1906 satt adeln som ett eget stånd i den finska riksdagen.
