Falsifikationism
Wikipedia
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Falsifierbarhet. (Diskutera) |
Falsifikationism, vetenskapssteoretisk riktning tillskriven Karl Popper.
Popper misstrodde tanken att vetenskapen är speciell för att den kan härledas ur fakta (genom induktion). Han ansåg att många teorier var så flexibla att de ej gick att motbevisa och menade istället att alla vetenskapliga teorier måste vara falsifierbara.
Alla teorier som läggs fram ska noggrannt testas och de som ej klarar av dessa tester måste elimineras och ersättas av nya spekulativa hypoteser. Bara de mest lämpade teorierna överlever denna trial and error-process och även om dessa aldrig kan sägas vara sanna så är de de bästa tillgängliga.
Grundtanken är att om en hypotes ska utgöra en del av vetenskapen så måste den vara falsifierbar. Detta innebär att det måste finnas ett logiskt observationspåstående som är oförenligt med hypotesen. Teorier byggs upp med hjälp av hypoteser som antingen kan falsifieras eller inte. De som ej kan falsifieras undersöks närmare och på så sätt fortskrider processen.
Ju mer en omfattande en teori är, ju mer den säger om världen och ju lättare den är att falsifiera - desto 'bättre' är den enligt falsifikationismen. Detta förutsätter dock självklart att teorin inte har falsifierats redan - då har den ju redan förkastats. Detta innebär också att teorier bör formuleras tydligt, exakt och precist för att ses som goda!
Flera stora problem med falsifikationismen har dock framförts under åren sen Popper först presenterade den. Den kanske allra största är problemet med själva falsifieringen av en teori. Bara för att observationer görs som talar mot en teori så behöver det inte vara själva teorin som är felaktig utan det kan bero på en rad olika saker. Själva experimentet som ledde fram till denna observation kan vara felaktigt utformat, initialvillkoren kan ha varit felaktiga eller något hjälp-antagande fel gjort.
Ett annat problem med falsifikationismen är det att om vetenskapen under sin utveckling strängt hade följt detta sätt att arbeta fram vetenskaplig kunskap så hade inte många av dagens allmänt vedertagna vetenskapliga teorier ha utvecklats eftersom de hade förkastats redan under sin utvecklingsfas på grund av problem de stötte på.
 |
Denna artikel innehåller ifrågasatta faktauppgifter. |
| Se diskussionssidan, eller historiken, för mer information. Rätta gärna felaktigheter. |
