Fadern
Wikipedia
Fadern är namnet på den första personen i Treenigheten eller Gudomen enligt kristen tro.
Det var framför allt Jesus, som använde namnet Fader och Fadern om Gud, till exempel i bönen Fader vår (Matt. 6:9-13). Han ville på så sätt betona de kärleksfulla, innerliga och omsorgsfulla dragen hos Gud. Eftersom ingen någonsin sett Fadern, blev Jesus människa, för att förklara vem Gud är (Joh. 1:18). Enligt kristendomen får den troende vara Guds barn (Joh. 1:12-13; Rom. 8:14-17).
Kristendomen tror på en enda Gud (5 Mos. 6:4). Men man tror att det inom denne ende Gud finns tre Gudomliga personer: Fadern, Sonen och den Helige Ande.
Fadern är alltings ursprung och källa och har funnits i all evighet. Sonen är "född av Fadern före all tid" (Nicaenska trosbekännelsen). Sonen blev vid vår tideräknings början människan Jesus Kristus. Anden "utgår av Fadern" enligt östkyrklig tradition, och "av Fadern och Sonen" enligt västkyrklig (Nicaenska trosbekännelsen).
Faderns huvuduppgift är att skapa världen. Men allt de Gudomliga personerna gör, gör de tillsammans med varandra. Sonen (Joh. 1:1-3, 14; Kol. 1:15-17; Hebr. 1:1-3) och Anden (1 Mos. 1:2) var därför delaktiga även i skapelsen. På samma sätt är Fadern delaktig i frälsningen och helgelsen, som är de två andra Gudomliga personernas huvuduppgifter.
