Fänrik Ståls sägner
Wikipedia
- För filmerna med samma namn, se Fänrik Ståls sägner (film, 1910), Fänrik Ståls sägner-del I och Fänrik Ståls sägner-del II.
| Första samlingen (1848) | Andra samlingen (1860) |
Fänrik Ståls sägner är ett nationalepos av den finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runeberg, utgivet i två samlingar, 1848 och 1860.
Diktsamlingen beskriver både verkliga och fiktiva händelser under finska kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-1809, där Sverige förlorade Finland till Ryssland. Verket är präglat av den under tidigt 1800-tal framväxande nationalromantiken, och en röd tråd genom Fänrik Ståls sägner är sorgen och bitterheten över att Sverige genom nederlaget förlorade den östra rikshalvan, Finland, till Ryssland.
I sina hjälteberättelser hyllar Runeberg både verkliga hjältar och den fiktive, anspråkslöse soldaten som plikttroget och hjältemodigt försvarar fosterlandet. Han speglar också civilpersonerna som hjältar i de vedermödor de alla får utstå (i Molnets broder).
Mot detta kontrasteras det svek mot den östra rikshalvan och den misskötsel av kriget som Runeberg och andra samtida kände att de ledande militärerna och politikerna, inklusive kung Gustaf IV Adolf, hade gjort sig skyldiga till. Detta återspeglas i dikterna Konungen (om Gustaf IV Adolf) och Fältmarskalken (om överbefälhavaren Mauritz Klingspor). Detta missnöje tog sig mycket konkreta uttryck, till exempel genom avsättandet av kung Gustaf IV Adolf (se Carl Johan Adlercreutz)
Eposet inleds med dikten Vårt land som hyllar fosterlandet och vars första och sista verser senare kom att bli Finlands nationalsång. Därefter följer Fänrik Stål som introducerar berättaren av de följande sägnerna.
