Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Calcutta - Wikipedia, den fria encyklopedin

Calcutta

Wikipedia

Whiteways and Laidlaw Building i centrala Calcutta, ett luxuöst varuhus under brittisk tid. Nu ett tecken på det omfattande förfallet i staden efter självständigheten 1947
Whiteways and Laidlaw Building i centrala Calcutta, ett luxuöst varuhus under brittisk tid. Nu ett tecken på det omfattande förfallet i staden efter självständigheten 1947

Calcutta (officiellt Kolkata från och med år 2000; på bengali কলকাতা Koll-kata) är en av Indiens största städer, belägen i den nordöstra delen av landet. Den är huvudstad i delstaten Västbengalen. Folkmängden är 4 852 800 exklusive förorter, 14 362 500 med förorter (1 januari 2004). De flesta invånarna är bengaler och talar bengali.

Innehåll

[redigera] Geografi

Calcutta är beläget på östra stranden av Gangesflodens västligaste deltaarm Hugli, 129 km från Bengaliska viken, under 22° 34' n.br. samt 88° 24' ö.lgd. Staden var förr omgiven av moras, och även sedan dessa torrlagts, är klimatet osunt. Temperaturen stiger i januari till 18° och i maj (den varmaste månaden) till 30°; årsmedium är 19,5°. Regntiden börjar omkring 12 juni och slutar omkring 15 oktober. Regnmängden är 1 600 - 1 700 mm per år.

Staden, vars huvudutsträckning är från norr till söder, är delad i två nästan lika stora delar, den svarta staden eller Palta i norr och den vita staden eller Chowringhee i söder. Den förra bebos av den fattigaste befolkningen och har mest trånga och krokiga gränder, om än några breda gator också är dragna genom den. Den senare liknar en europeisk stad och har en mängd ståtliga, ofta i grekisk stil byggda palatsliknande hus, prydda med pelare och ofta omgivna av trädgårdar, numera ofta svårt nergångna.

Båda dessa stadsdelar är skilda från floden genom en mer än 3 km lång gata eller kaj (the Strand), vid eller i närheten av vilken ligger tullhus, posthus, stadshus samt brittiska vicekungens gamla palats, alla i vita staden. Parallellt med "the Strand" går tre andra stora gator genom staden hela dess längd från norr till söder, ehuru de har olika namn för olika partier. Av tvärgatorna från öster till väster är de förnämsta "Bow Bazar Street" och "Machooa Bazar Street". Sydväst om den egentliga staden och skild från den genom en stor park, kallad Maidan, ligger fästningen Fort William, anlagd av lord Clive och fullbordad 1773. Den har stora kaserner, tyghus och rum för 25 000 man.

Av stadens övriga byggnader är de förnämsta: vicekungens palats, grundlagt 1804, Bengalens bank, stadshuset, högsta domstolen, S:t Pauls katedral. Av andra sevärdheter märks Ochterlony-monumentet och en staty av lord Roberts, rest 1898. I den svarta staden, som förr mest bestod av bambuhyddor, men som genom framdragande av nya stora gator gjorts både vackrare och sundare, ligger hindutemplen och moskéerna. Calcutta saknar minnesmärken av äldre indisk byggnadskonst.

[redigera] Ekonomi

Stadens flygplats kallas Netaji Subhash Chandra Bose International Airport.

Floden Huglis djup medger fartyg om högst 6 m djupgående att komma fram till staden. Stora fartyg lägger därför mest till vid Diamond Harbour, 63 km nedanför Calcutta. Mycket livlig är flodfarten uppför Ganges och Brahmaputra.

[redigera] Samhälle

I Calcutta finns Eden Gardens Stadium, världens största stadion för cricket. Asiatiska sällskapet i Bengalen har sitt säte i staden. Inte mindre än fem personer, födda eller yrkesaktiva i Calcutta, har mottagit Nobelpriset: sir Ronald Ross, medicin, Rabindranath Tagore, litteratur, sir C.V. Raman, fysik, Moder Teresa, fredspriset, Amartya Sen, ekonomi.

Koloniala Calcutta, c:a 1850
Koloniala Calcutta, c:a 1850

Bengalitalande utgör en majoritet av stadens befolkning. Marwaris och biharis är idag de två största minoriteterna. Andra viktiga etniska grupper är kineser, tamiler, angloindier, armenier, tibetaner, marather och parser. De mest talade språken är bengali, hindi, engelska, urdu och bhojpuri. Enligt 2001 års folkräkning är 77,68% hinduer, 20,27% muslimer och 0,88% kristna. Därutöver finns även buddhister, judar och zoroastrer. 1,5 miljon av invånarna bor i registrerade eller oregistrerade slumkvarter.

[redigera] Historia

Staden, som grundlades av Brittiska Östindiska Kompaniet 1686 genom byggandet av ett faktori vid Sutanati, en by vid Hugli, var huvudstad i Brittiska Indien fram till 1911. Folkmängden var vid mitten av 1700-talet omkring 100 000 invånare.

Stadens namn är efter en närbelägen, åt gudinnan Kali helgad ort, vid namn Kali-Ghata. 1696 anlades ett fäste, det äldre Fort William, och 1700 köpte ostindiska kompaniet av Aurangzebs son Asim formligen byarna Sutanati, Kali-Ghata och Gobindpur, varefter den nya stadsanläggningen hastigt växte, trots dess osunda läge. 1756 intogs Calcutta av nawaben av Bengalen, Suraj-ud-Dowlah, som i den s.k. "Svarta hålan" instängde 146 fångar, av vilka 123 dog på en natt. Staden återtogs i januari 1757 av Robert Clive. 1773 blev den det brittiska väldets i Indien huvudstad. I december 1883 öppnades i Calcutta den första internationella utställningen i Indien.


UgglanDelar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../c/a/l/Calcutta.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu