Bondeska palatset
Wikipedia
Bondeska palatset, Riddarhustorget 8, Stockholm uppfördes 1662-1673 som privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde. Ritningarna utarbetades av Nicodemus Tessin d.ä. och Jean De la Vallée. Palatsets grundplan har formen av ett H. De två flyglarna mot staden i söder flankerar en entrégård. Mellan flyglarna mot vattnet i norr finns en liten barockträdgård. Huvudbyggnaden hade ursprungligen ett högt kopparklätt tak med branta takfall och kupolförsedda hörnpaviljonger. Denna takkonstruktion förstördes vid en brand 1710. De norra flygel-paviljongerna har däremot kvar sina ursprungliga kupoler. Familjen Bondes försämrade ekonomi gjorde det snart nödvändigt att hyra ut och slutligen sälja palatset. Under några år inhystes här Svea hovrätt och Kungliga Biblioteket, som blivit husvilla genom slottsbranden 7 maj 1697.
År 1730 köptes fastigheten av Stockholm stad och fungerade i 200 år som Stockholms rådhus. Efter ytterligare en omfattande brand 1753 fick palatset det utseende som det alltjämt i huvudsak har. Ritningarna till ombyggnaden gjordes av stadsarkitekten J.E. Carlberg. Först i detta sammanhang blev de södra flyglarna uppförda. I det inre har stora förändringar skett. Vad som finns bevarat från palatsets första tid är framför allt valven i källarvåningen, vissa dörrar och tak i entréplanet samt riksskattmästarens skrivrum med ett rikt utsirat, målat stucktak.
Sedan fastigheten på 1940-talet övergått i statens ägo blev byggnaden restaurerad och iordningställd för Högsta domstolens räkning efter ritningar av professor Ivar Tengbom. Målet var inte att återföra palatset i dess ursprungliga skick utan att skapa till domstolens behov anpassade värdiga lokaler. Den fasta inredningen och vissa armaturer har specialritats av professor Tengbom. De flesta konstverken är depositioner från Nationalmuseum. En del konstföremål tillhör Kungliga husgerådskammaren.
Bondeska palatset är byggnadsminnesmärke, ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk.
