Baltzar von Platen (1804-1875)
Wikipedia
Baltzar von Platen, född 16 april 1804 i Vänersnäs, död 20 mars 1875 i Stockholm, politiker; utrikesstatsminister 1871-1872.
Baltzar von Platen var son till kanalbyggaren Baltzar von Platen och Hedvig Elisabeth Ekman. Ätten von Platen kommer ursprungligen från Tyskland. Gift med friherrinnan Sofia Eleonora Charlotta De Geer af Leufsta. Genom sitt arv och sitt gifte var han en av tidens rikaste män.
Efter en sjömansutbildning och befordran till löjtnant, tog Baltzar von Platen över sin faders verksamhet vid Göta kanal. Politiskt var han liberal, och blev kabinettskammarherre 1844. 1849 utnämndes han till sjöminister och kommendör i flottan. Efter ett avbrott som sändebud i London återvände han till Sverige och utnämndes till statsminister för utrikesärenden 1871-1872.
Av alla de utmärkelser och hedersuppdrag Baltzar von Platen erhöll, kan nämnas Serafimerorden, Vasaordens storkors, hedersdoktor i Oxford, ledamot av Vetenskapsakademien, Konstakademien, och Lantbruksakademien.
| Företrädare: Carl Wachtmeister |
Sveriges utrikesstatminister 1871–1872 |
Efterträdare: Oscar Björnstjerna |
