Albaniens namn

Wikipedia

	Denna artikels kvalitet är ifrågasatt.
	Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort.

Albaniens namn härrör från en antik folkstam vid namn albanoi.

Ett av de tidigaste, skrivna bevisen på användandet av ordet ’Albanoi’ som namn på en illyrisk folkstam i nuvarande nordcentrala Albanien, återfinns i ett verk av Tolomeo från 130 e.Kr.

’Albanopolis’ (av Albani) är en plats på Ptolemaioskartan (3.12.20) och även namnet på en mycket gammal släkt, ’Epitaph vid Scupi’, vilken har identifierats som tillhörande Zgërdhershkullefortet i närheten av Krujë i norra Albanien.

’Arbanon’ verkar mer vara namnet på en region - ”Mats slättland” har föreslagits - än en specifik plats. Förekomsten av ändelsen ’-esh’ som slutled i ortnamn kan tyda på en mycket tidig förflyttning från högre belägna områden och härrör troligen från latinets ’-enisis’ eller ’-esis’. Dessa används som slutled i ortnamn i området mellan Shkumbin och Mat, med viss koncentration till området mellan Elbasan och Krujë.

Begreppet ’Albanoi’ kan med tiden ha spritts till andra illyriska stammar och med tiden kommit att bli synonymt med ’det albanska folket’. Enligt den albanske forskaren Faïk bey Konitza var ’Albania’ inte helt liktydigt med ’Illyria’ före slutet av 1300-talet.

Ordet ’Alba’, eller ’Arba’ verkar ha samband med staden Arba (idag Rab i Kroatien), i förhistoriska tider bebott av de illyriska ’liburnierna’, vilka första gången omnämns 360 f.Kr. Ursprunget till detta namn finns i det illyriska ’Arb’, som betyder mörk, grön eller skogslik och återfinns i de antika namnen Arba, Arva och Arbia, vilka alla nämns av den tidens kartografer.

Avledningen av namnet ’Albania’ har avsevärd ålder och kan kanske härledas till det urkeltiska namnet ’alb’ ("kulle"; jämför 'alper') eller till det indoeuropeiska ’albh’ ("vit"; jämför 'albino'). Uppskattningsvis ett tusen år senare använde bysantiska skrivare orden ’Albanon’ och ’Arbanon’ som beteckning för Krujëregionen. Under Angiò på 1200-talet betecknade namnen ’Albania’ och ’Albaneses’ hela landet och hela dess befolkning, vilket framgår av åtskilliga uråldriga, albanska verk av exempelvis Budi, Blanco och Pjetër Bogdani.

Det första som berättas om albanerna i deras ursprungsland, arbaniterna av Arbanon i Anna Komnenaområdet (Alexiad 4) är, att problemen i regionen orsakades av normander under ledning av fader Alexios I Komnenos (1081-1118). I "Historia" skriven mellan 1079 och 1080, är den bysantinske författaren Michael Attaliates först med att referera till ’albanoierna’ som del i revolten mot Konstantinopel 1043. Han refererar vidare till arbanitaierna (som föremål för hertigen av Durrachium).

De gamla albanska minoriteterna arberesjer och arvaniter (eller 'arberorer') i Italien och Grekland har benämnts vid olika namn under årens gång: arbënuer, arbënor, arbëneshë, arbreshë.

Det verkar inte finnas något tvivel om, att roten ’alb-’ eller ’arb-’ är yngre än ’shqip-’ till vilket statens nuvarande namn, Shqipëria, kan härledas och som använts endast under tiden för det osmanska herraväldet.

Landets albanska namn, Shqipëria, betyder "Örnarnas land" – därav dubbelörnen på landets flagga och statsvapen – och påminner om den rika förekomsten av dessa fåglar i Albaniens bergstrakter.