Ärt
Wikipedia
| ?Ärt | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Fabales |
| Familj: | Ärtväxter Fabaceae |
| Släkte: | Ärter Pisum |
| Art: | Ärt P. sativum |
|
|
|
| §Pisum sativum Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Ärt (Pisum sativum) är en grönsak som tillhör balj- eller ärtväxterna.
Ärten är en gammal kulturväxt och man har gjort historiska fynd som visar att vi har samlat ärtor i minst 10 000 år, bl.a. har man vid arkeologiska utgrävningar i kung Priamos palats i Troja funnit en jättelik kruka med mer än 180 kilo ärtor som hållit sig helt intakta under 3 000 års lagring. I Burma har man daterat ett fynd av ärtor med kol-14-metoden till 9770 år.
Många sorter är klättrande och kan behöva stödjas med grenar, käppar, spaljé eller likande. Lågväxande sorter kan bl.a. odlas till prydnad eller som kantväxt runt odlingsbäddar.
Det finns flera olika typer; sockerärt, brytärt, spritärt, märgärt, släpärt. Märgärten har skrynkliga frön, de övriga har runda.
Anatomi: Ärten är en ettårig ört med klängen, höjden varierar mellan 0,5 till 1,5 meter.
Odlingskrav: Ärtor trivs med svala, fuktiga somrar och tål lätt skugga. De vill ha mullhaltig jord med pH>6,5 och behöver inte gödslas särskilt då ärtväxter är kvävefixerande, d.v.s. har förmåga att binda luftens fria kväve.
Sådd: 3-5 cm djupt med 5-7 cm mellan, sockerärt och spritärt sås när jorden reder sig, märgärt och brytärt vid körsbärsblomningen
Skadedjur och sjukdomar: Fåglar, möss, ärtvecklaren, ärtmjöldagg
[redigera] Se även
 Ärter som gror. |
Wikimedia Commons har media som rör Ärt
