Vindstyrka
Wikipedia
Vindstyrka, mått på effekten av svaga och starka vindar. Vindstyrka förväxlas ofta med vindhastighet, som är hastigheten av vindens rörelse i förhållande till en fix punkt på jorden. Som mått används normalt de vanliga hastighetsenheterna: meter per sekund (m/s), kilometer per timme (km/h) eller knop (kn). Olika länder använder även de i länderna vanliga hastighetsenheterna, såsom miles per hour(mph) i USA.
Det finns olika skalor som används för att mäta denna, en vanlig är Beauforts skala.
Fredrik Henrik Chapman publicerade 1779 en egen vindskala byggd på samma principer som Beauforts.
Olika grader av vindstyrkan benämns med olika namn, så som kuling, storm eller orkan. Benämningarna kan ha olika innebörd i olika sammanhang, i vissa skalor kopplas skalans grader till vissa benämningar. Språkbruket varierar beroende på om det är fråga om till havs eller på land.
| Vindstyrka i beaufort |
Benämning på land | Benämning till sjöss | Vindhastighet m/s |
km/t | Vindens verkningar |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | lugnt | stiltje, bleke | 0-0,2 | 0-1 | Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank |
| 1 | svag vind | nästan stiltje | 0,3-1,5 | 1-5 | Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön |
| 2 | svag vind | lätt (laber) bris | 1,6-3,3 | 6-11 | Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, på sjön korta tydliga vågor |
| 3 | måttlig vind | god bris | 3,4-5,4 | 12-19 | Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var |
| 4 | måttlig vind | frisk bris | 5,5-7,9 | 20-28 | Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar |
| 5 | frisk vind | styv bris | 8,0-10,7 | 29-38 | Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, mindre lövträd börjar svaja, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt |
| 6 | frisk vind | hård bris, frisk kuling (frisk kultje) | 10,8-13,8 | 39-49 | Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor |
| 7 | hård vind | styv kuling (styv kultje) | 13,9-17,1 | 50-61 | Böjer mindre trädstammar, svårt gå upprätt, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen |
| 8 | hård vind | hård kuling (hård kultje) | 17,2-20,7 | 62-74 | Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar |
| 9 | mycket hård vind | halv storm | 20,8-24,4 | 75-88 | Bryter mindre träd, taktegel blåser ned |
| 10 | storm | storm | 24,5-28,4 | 89-102 | Upprycker stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum |
| 11 | svår storm | svår storm | 28,5-32,6 | 103-117 | På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten |
| 12 | orkan | orkan | 32,7-36,9 | 118- | Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse |
| 13 | 37,0-41,4 | ||||
| 14 | 41,5-46,1 | ||||
| 15 | 46,2-50,9 | ||||
| 16 | 51,0-56,0 | ||||
| 17 | 56,1-61,2 |
[redigera] Vindskalor för extrema vindar
Vid bedömning av styrkan och eventuella skador till följd av orkaner i Nordamerika används Saffir–Simpson-orkanskalan. Graden bedöms genom observationer av orkanen. Till skalan hör en gradering av en del fenomen. Vindhastighet, stormflodens höjd och lufttryck som kan ge en uppfattning om vilken skada orkanen kommer att ge när den når land.
Vid bedömning av en trombs styrka i efterhand används "Fujitas skala". Skalan baseras på skadornas grad. Till skalan hör en gradering av vindhastigheten. Även "Torroskalan" används men dess grader bestäms helt av vindhastighet.
[redigera] Extern länk
Chapmans vindskala 1779 http://www.meteohistory.org/2004polling_preprints/docs/abstracts/andersson_abstract.pdf
