Ventlinge kyrka

Wikipedia

Ventlinge kyrka från nordväst

Ventlinge kyrka är en kyrkobyggnad mitt i Ventlinge, Ventlinge socken och Sydölands församling på Öland. Den ligger 4½ mil söder om Färjestaden och tillhör Växjö stift.

Innehåll

1 Kyrkobyggnad
2 Historik
3 Inredning och inventarier
4 Kyrkoorgel
5 Externa länkar & källor
6 Litteratur och källor

[redigera] Kyrkobyggnad

Interiör mot koret

Kyrkan från söder.

Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument.

Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.

[redigera] Historik

Kalkmålning

Ventlinge kyrka, helgad åt Sankt Laurentius, uppfördes under 1100-talets förra hälft och var då en liten tornlös absidkyrka i romansk stil. Till denna fogades omkring år 1200, helt på egen grund, ett försvarstorn med flera välvda rum och murtrappor. I nedre delen av trappan gjordes stegen trekantiga, så att det skulle vara lätt att snubbla. Över trappans ingång i vapenhuset finns ett kastschakt rakt upp genom muren. Kyrkans försvarare kunde på så sätt stå på tornets andra våning och slänga stenbumlingar på ovälkomna besökare. Över denna kammare har tornet ytterligare tvenne våningar.

Hur den medeltida kyrkan såg ut framgår bl.a. av en teckning från 1634 utav Johannes Haquini Rhezelius. (Se bild i extern länk!) Även en okänd konstnär från 1600-talets slut samt Petrus Frigelius år 1753 har avbildat kyrkan. År 1763 murades en portal igen på kyrkans södra sida.

År 1812 reparerades och tillbyggdes kyrkan, så att dess medeltidsprägel gick förlorad. Byggmästare var L. Pettersson. Den omvandlades till salkyrka, varvid det ursprungliga absid koret revs, långhuset förlängdes österut och en sakristia fogades till östgaveln. Något senare byggdes tornets övre del om och kröntes 1825 med en lanternin. Läktaren uppsattes 1828. Predikstolen förfärdigdes 1870 av snickaren N. J. Jonsson från Glömminge och inköptes 1879. År 1880 tillkom på södra sidan ett vapenhus, ritat av arkitekt O. A. Mankell.

Predikstol, altare & ambo

[redigera] Inredning och inventarier

Kyrkbänk

Altartavla, föreställande Jesu korsfästelse, troligen målad av Eckhoff 1743. Enligt en annan källa är altartavlan utförd av snickaren Anders Sylvester och inköpt 1741.
Altarpredikstol förfärdigad 1870 av snickaren N. J. Jonsson, Glömminge.
Dopfunt tillverkad 1969 av Malcom Åkerberg.
Modell av briggen Erik byggd på 1920-talet.
Primklocka skänkt till kyrkan 1969.
Storklockan gjuten 1841 av P & J Mörck.
Lillklockan gjuten 1684 av Michel Bader.

[redigera] Kyrkoorgel

Läktarorgeln

1885: Firma Åkerman & Lund, Sockholm, bygger ett 3-stämmigt positiv.
1952: Åkerman & Lund, Sundbyberg bygger en pneumatisk tvåmanualig piporgel.
1956: Tillägg av en ny stämma.

Disposition:

Manual I	Manual II	Pedal	Koppel
Gedackt 8’	Rörflöjt 8’	Subbas 16’	II/I
Principal 4'	Flöjt 4’		4' I/I
Mixtur II-III chor.	Svegel 2’		16' II/II
	Kvinta 1 1/3’		I/P
	Tremulant		II/P
			1 fast komb.