Vanyar
Wikipedia
Vanyar var i J.R.R. Tolkiens historiesamling de första alverna som gjorde den stora vandringen västerut från Cuiviénen till Valinor och ingen av dessa kom att stanna i Midgård. De ansågs vara de främsta bland alver. De hade blont hår och var minst till antalet av alla alvstammar. De räknades bland Calaquendi, de som såg de två trädens ljus. Stammen skapades av Imin (betyder först), den alv som vaknade först under Cuiviénen, hans fru Iminyë och deras tolv kamrater. Men det blev senare Ingwë, den första Vanya som reste med Oromë till Valinor som blev deras kung. Han räknades som alvernas högste drott och bodde vid Taniquetil nedanför Manwës hallar. De var de mest begåvade när det gällde poesi. Den enda gången de åter satt sin fot på Midgård var för att strida i vredens krig. Därför var de inte omnämnda särskilt ofta i Midgårds annaler.
En känd vanyaalv är Indis vilket var den andra frun till Finwë och farmor till Galadriel, därav hennes ljusa hår.
Ordet vanyar betyder blond på quenya. Vanyar kallar ofta sig själva Minyar - de första, vilket är deras ursprungliga namn.
