Växtförädling
Wikipedia
Växtförädling är motsvarigheten till avel vad gäller växter. Människan har sysslat med växtförädling sen urminnes tider, genom att välja ut exemplar med önskade egenskaper och föröka dessa. Idag används även genteknik i växtförädling, vilket är en ibland kritiserad metod. Några farhågor är att gentekniken ska orsaka allergier, en annan att det flitiga bruket av antibiotika inom gentekniken ska orsaka antibiotikaresistens hos sjukdomsalstrande bakterier. Traditionell växtförädling Under historiens gång har människan förbättrat odlingsgrödorna genom urval. Man har tagit utsäde från de plantor som gett bäst skörd. Vid varje ny växtgeneration sker en omkombination av arvsanlag vid bildandet av könsceller. Arvsanlagen består av mindre bitar som kallas gener. Byggstenarna i gener – »kvävebaser«, som förkortas A, T, G, C, är lika för olika organismer; människor, djur, mikroorganismer och växter. Arvsmassan kan också ändras genom mutationer. De flesta är negativa, några få positiva. Genom urval och traditionell växtförädling har utsädet ständigt ändrats och genuppsättningen i växterna förbättras under historiens gång.
//Alex
{{biologistub}
