Världsmästerskapet i fotboll 1990
Wikipedia
 |
|
| Deltagande nationer • Kval • Huvudturnering |
106 24 |
| Datum | 8 juni-8 juli 1990 |
| Värd | Italien |
| Spelplatser | Bari , Bologna, Cagliari, Florens, Milano, Neapel, Turin, Genoa, Palermo, Rom, Udine, Verona |
| Placeringar • Guld • Silver • Brons |
Västtyskland Argentina Italien |
| Matcher | 52 |
| Mål • Målsnitt |
115 2,21 per match |
| Publik • Publiksnitt |
2 517 348 48 411 per match |
| Flest mål | Salvatore Schillaci (ITA), 6 mål |
Världsmästerskapet i fotboll 1990 spelades i Italien.
Innehåll |
[redigera] Västtyskland världsmästare
VM-slutspelet betecknas ofta som ett tråkigt VM med medelmåttigt spel. Dock kunde ingen klaga när Västtyskland, allmänt sett som VM:s genomgående bästa lag, slog Argentina i finalen. Argentina hade nämligen fått många kritiker genom gnetspel genom hela turneringen - detta hade dock lett fram till möjligheten att försvara VM-guldet från 1986. Finalen var dålig spelmässigt och avgörandet föll först i den 85:e minuten då en argentinska försvarare drog ner Rudi Völler i straffområdet. På den påföljande straffen gjorde Andreas Brehme det tyska segermålet. Tyskarna gick igenom turneringen obesegrade.
En av de största positiva överraskningarna var Kamerun. Laget nådde som första afrikanska land VM-kvartsfinal där man föll först efter förlängning mot England. Lagets stora spelare var Roger Milla som gjorde fyra mål. Kamerun stod också för den stora sensationen när man slog de regerande världsmästarna Argentina i öppningsmatchen.
Hemmalaget Italien hade stor press på sig att leverera ett guld på hemmaplan. Man inledde också starkt och såg länge ut att kunna nå finalen. Men i semifinalen tog det stopp. 1-1 efter full tid och förlängning ledde till straffläggning mot Argentina och Italien blev utslaget efter 3-4 i straffar. Brons blev det i alla fall för hemmalaget som vann bronsmatchen över England med 2-1.
[redigera] Spelplatser
| Arena | Ort | Kapacitet | Byggd |
| Stadio Giuseppe Meazza | Milano | 85 700 | 1926 |
| Stadio Olimpico | Rom | 81 000 | 1960 |
| Stadio San Paolo | Neapel | 74 000 | |
| Stadio delle Alpi | Turin | 68 000 | |
| Stadio San Nicola | Bari | 56 000 | |
| Stadio Marc'Antonio Bentegodi | Verona | 42 000 | |
| Stadio Artemio Franchi | Florens | 41 000 | |
| Stadio Sant'Elia | Cagliari | 40 000 | |
| Stadio Renato Dall'Ara | Bologna | 39 000 | |
| Stadio Friuli | Udine | 38 000 | |
| Stadio Della Favorita | Palermo | 36 000 | |
| Stadio Luigi Ferraris | Genua | 35 000 |
[redigera] Spelartrupper
[redigera] Kval
- Världsmästerskapet i fotboll 1990: Kval
[redigera] Sveriges insats
Sverige gjorde sitt sämsta VM-slutspel genom tiderna med noll poäng och slutade 21:a bland 24 deltagare. Det svenska landslaget hade inför VM-slutspelet goda förhoppningar om att gå långt i turneringen. I kvalet hade Sverige slutat som gruppetta före England. Men väl i slutspelet gick allt fel. En förväntad förlust mot Brasilien följdes av 1-2 mot Skottland innan Sveriges definitiva fiasko signerades genom 1-2 mot Costa Rica. Alla matcher slutade 1-2 och blev Sverigs stora fotbollstrauma. De tre målen gjordes av Tomas Brolin, Glenn Strömberg och Johnny Ekström. Förbundskaptenen Olle Nordin fick avgå som en persona non grata. Få kunde 1990 tro att det svenska landslaget skulle ta brons fyra år senare.
[redigera] Deltagare
|
Grupp A |
Grupp B |
|
Grupp C |
Grupp D |
|
Grupp E |
Grupp F |
[redigera] Slutspel
| Åttondelsfinaler | Kvartsfinaler | Semifinaler | Final | |||||||||||
| 24 juni - Milano | ||||||||||||||
 Västtyskland |
2 | |||||||||||||
| 1 juli - Milano | ||||||||||||||
 Nederländerna |
1 | |||||||||||||
| Västtyskland |
1 | |||||||||||||
| 23 juni - Bari | ||||||||||||||
 Tjeckoslovakien |
0 | |||||||||||||
| Tjeckoslovakien |
4 | |||||||||||||
| 4 juli - Torino | ||||||||||||||
 Costa Rica |
1 | |||||||||||||
| Västtyskland (str) |
1 (4) | |||||||||||||
| 26 juni - Bologna | ||||||||||||||
 England |
1 (3) | |||||||||||||
| England (förl) |
1 | |||||||||||||
| 1 juli -Neapel | ||||||||||||||
 Belgien |
0 | |||||||||||||
| England (förl) |
3 | |||||||||||||
| 23 juni - Neapel | ||||||||||||||
 Kamerun |
2 | |||||||||||||
| Kamerun (förl) |
2 | |||||||||||||
| 8 juli - Rom | ||||||||||||||
 Colombia |
1 | |||||||||||||
| Västtyskland |
1 | |||||||||||||
| 25 juni - Rom | ||||||||||||||
 Argentina |
0 | |||||||||||||
 Italien |
2 | |||||||||||||
| 30 juni - Rom | ||||||||||||||
 Uruguay |
0 | |||||||||||||
| Italien |
1 | |||||||||||||
| 25 juni - Genoa | ||||||||||||||
 Irland |
0 | |||||||||||||
| Irland (str) |
0 (5) | |||||||||||||
| 3 juli - Neapel | ||||||||||||||
 Rumänien |
0 (4) | |||||||||||||
| Italien |
1 (3) | |||||||||||||
| 26 juni - Verona | ||||||||||||||
| Argentina (str) |
1 (4) | Bronsmatch | ||||||||||||
 Jugoslavien (förl) |
2 | |||||||||||||
| 30 juni - Florens | 7 juli - Bari | |||||||||||||
 Spanien |
1 | |||||||||||||
| Jugoslavien |
0 (2) | Italien |
2 | |||||||||||
| 24 juni - Torino | ||||||||||||||
| Argentina (str) |
0 (3) | England |
1 | |||||||||||
| Argentina |
1 | |||||||||||||
 Brasilien |
0 | |||||||||||||
[redigera] Åttondelsfinaler
- Västtyskland - Nederländerna 2-1
- England - Belgien 1-0 e.f.
- Argentina - Brasilien 1-0
- Italien - Uruguay 2-0
- Tjeckoslovakien - Costa Rica 4-1
- Kamerun - Colombia 2-1 e.f.
- Jugoslavien - Spanien 2-1 e.f.
- Irland - Rumänien 0-0 e.f. (5-4 i straffar)
[redigera] Kvartsfinaler
- Västtyskland - Tjeckoslovakien 1-0
- England - Kamerun 3-2 e.f.
- Argentina - Jugoslavien 0-0 e.f. (3-2 i straffar)
- Italien - Irland 1-0
[redigera] Semifinaler
- Västtyskland - England 1-1 e.f. (4-3 i straffar)
- Argentina - Italien 1-1 e.f. (4-3 i straffar)
[redigera] Match om tredje pris
- Italien - England 2-1
[redigera] Final
- 8 juli 1990: Västtyskland- Argentina 1-0 (0-0)
1-0 Andreas Brehme (85, straff)
Västtyskland: Bodo Illgner – Klaus Augenthaler – Jürgen Kohler, Guido Buchwald – Thomas Berthold (Stefan Reuter, 74), Thomas Hässler, Lothar Matthäus, Pierre Littbarski, Andreas Brehme – Jürgen Klinsmann, Rudi Völler.
Argentina: Sergio Goicochea – Juan Simón – José Serrizuela, Oscar Ruggeri (Pedro Monzón, 46), Pedro Troglio, Roberto Sensini – Jorge Burruchaga (Gabriel Calderón, 53), José Basualdo, Nestor Lorenzo – Diego Maradona – Gustavo Dezotti.
Vinnare av VM 1990: VÄSTTYSKLAND Tredje titeln |
[redigera] VM-profiler
- Västtyskland: Andreas Brehme, Lothar Matthäus
- Argentina: Diego Maradona
- Italien: Roberto Baggio, Franco Baresi, Salvatore Schillaci
- England: Paul Gascoigne, Gary Lineker, Peter Shilton
- Kamerun: Roger Milla
- Tjeckoslovakien: Thomás Skuhravý
- Brasilien: Careca
- Colombia: René Higuita, Carlos Valderrama
- Nederländerna: Ruud Gullit
| Herr-VM i fotboll | ||
| Uruguay 1930 | Italien 1934 | Frankrike 1938 | Brasilien 1950 | Schweiz 1954 | Sverige 1958 | Chile 1962 | England 1966 | Mexiko 1970 | Västtyskland 1974 | Argentina 1978 | Spanien 1982 | Mexiko 1986 | Italien 1990 | USA 1994 | Frankrike 1998 | Sydkorea/Japan 2002 | Tyskland 2006 | Sydafrika 2010 | (Sydamerika 2014) | (2018) | ||
| Dam-VM i fotboll | ||
| Kina 1991 | Sverige 1995 | USA 1999 | USA 2003 | Kina 2007 | 2011 | ||
