Tvestjärtar
Wikipedia
| ?Tvestjärtar | |
|---|---|
 arten Forficula auricularia
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djurriket Animalia |
| Stam: | Leddjur Anthropoda |
| Understam: | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass: | Insekter Insecta |
| Underklass: | Bevingade insekter Pterygota |
| Ordning: | Tvestjärtar Dermaptera |
|
|
|
| §Dermaptera Auktor: De Geer, 1773 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Tvestjärtar (Dermaptera) är en ordning i klassen insekter. Totalt har ungefär 1800 arter beskrivits. De finns framför allt i tropiska områden. Fyra av arterna finns representerade i Sverige, däribland liten tvestjärt (Labia minor) och vanlig tvestjärt (Forficula auricularia).
De har vingar och kan flyga men vingarna är normalt gömda under dess framvingar som är små och förhårdnade. Det vetenskapliga namnet dermaptera (derma betyder hud, och ptera betyder vinge) kommer just av de förhårdnade läderartade framvingarna. De är allätare men äter i huvudsak vegetabilisk föda.
Tvestjärtar utmärks av
- den långsträckta, nedplattade kroppsformen
- de korta täckvingarna, som i form och ställning påminner om en kortvingade skalbaggars vingar
- den i form och storlek mycket växlande kitintången i bakkroppens spets
Flygvingar finns hos en del arter, men saknas hos andra. Vingarna viks och läggs ihop på ett komplicerat sätt för att kunna döljas under de små täckvingarna. Hopläggningen sker med hjälp av tången. De yttersta spetsarna av flygvingarna når dock alltid fram bakom täckvingarnas kant och denna oskyddade del av flygvingarna är inte hinnartad som resten av vingarna, utan har en fastare hornartad konsistens, som påminner om täckvingarnas.
Den vanliga tvestjärten har ett någorlunda representativt levnadssätt. På dagen döljer den sig under stenar och på liknande mörka och fuktiga platser, medan den på natten strövar omkring och ganska ofta kommer in i bostäder. Den lever av mjuka, saftiga frukter och andra växtdelar, särskilt sådana som är skadade, till exempel maskätna äpplen och päron. Hanne och hona kan särskiljas genom formen på tången, vars skänklar hos honan är raka på insidan, så att kanterna i vila nästan berör varandra, medan de hos hannen är starkt bakåtböjda. Hos hannen växlar tångens längd mellan olika individer från 2,5 mm ända till 9 mm. Honan utför en sorts yngelvård genom att hon med sin kropp skyddar inte bara äggen, utan även de nykläckta ungarna, som ganska länge under uppväxten håller ihop i familjer.
[redigera] Andra namn
På skånska kallas tvestjärtar ibland för örnastörtare.
[redigera] Familjer
- dvärgtvestjärtar (Spongiphoridae eller Labiidae)
- hjärtfottvestjärtar (Forficulidae)
- skevtångtvestjärtar (Anisolabididae)
Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. (Not)
