Tristan och Isolde
Wikipedia
Berättelsen om Tristan och Isolde är en keltisk saga i genren "flyktsagor", som under medeltiden publicerades som en romans bretons. Den har senare gett upphov till flera franska versioner, varav den mest kända är den av Thomas d'Angleterre från omkring 1180. Denna version kom i en modern version av Joseph Bédier 1900. Sagan har också bearbetats av Gottfried von Strassburg till den berömda versroman som inspirerade Richard Wagner till hans opera Tristan och Isolde.
Huvudpersonerna i sagan är den tragiske hjälten och riddaren Tristan (även Tristran eller Tristram) och Isolde (även: Isoud, Iseult, Essyllt eller Isolt). Tristan var systerson till kung Mark av Cornwall och Isolde var dotter till kungen av Irland. Tristan eskorterade Isolde för att hon skulle stå brud åt hans farbror och länsherre, men av misstag drack de båda en kärleksdryck. För Isoldes skull sviker Tristan sin plikt som vasall.
Den förmodligen ursprungliga keltiska versionen av berättelsen om Tristan och Isolde innehåller inslag som kan ha inhämtats från grekisk mytologi och i efterföljande franska verk varierar fortsättningen på den tragiska kärlekshistorien. Gestalten Tristan och flera andra i berättelsen kan möjligen vara baserade på historiska gestalter.
Efter att det har blivit filmtrend att göra episka krigsfilmer, mycket tack vare filmatiseringen av Sagan om Ringen så har även "Tristan och Isolde" filmatiserats och hade biopremiär fredagen den 13 januari 2006 (USA).
Tristan var även en av riddarna kring Kung Arthurs runda bord.
[redigera] Se även
- Tristan och Isolde (måleri) [1]
- Tristan och Isolde (teckning) [2]
- Richard Wagner: Tristan och Isolde
- Thomas Malory: Morte D'Arthur
- Mytologi: Enlevering
- Wikisource:
