Torsten Eriksson
Wikipedia
Torsten Eriksson, född 2 december 1906 i Härnösand, död 1977, svensk ämbetsman och generaldirektör i Fångvårdsstyrelsen (senare Kriminalvårdsstyrelsen). Även författare av flera kriminologiska verk. Son till tapetserare Gustav Eriksson och Emma Christina Lidmark. Gift 1933 med riksdagsledamoten (s) Nancy Eriksson, f. Bengtsson.
Torsten Eriksson tog jur.kand. 1930 i Stockholm, och blev 1937 amanuens i fångvårdsstyrelsen, och aktuarie 1941. 1943 rekryterades han till Socialstyrelsen som skyddshemsinspektör, och utsågs till byråchef där 1947. Han stannade på den posten till 1960 då han blev generaldirektör och chef vid styrelsen för Kriminalvården.
Vid sidan av de ordinarie tjänsterna, hade Torsten Eriksson flera uppdrag som ledamot av skyddshemsutredningen 1943-45, CSA:s styrelse 1946-53, centralstyrelsen för Rädda barnen från 1950, kriminalstatistikutredningen, strafflagsberedningen. Han var 1953-55 ordförande i fångvårdens organisationskommitté, 1954-57 ledamot av fångvårdsbyggnadsutredningen, samt ledamot av 1956 års eftervårdsutredning.
[redigera] Bibliografi i urval
- Politik och kriminalpolitik, Stockholm, 1977
- Kriminalvård: idéer och experiment, Stockholm, 1967
- Det yngsta fångvårdsklientelet: en undersökning, Stockholm, 1952, SOU
- Brott och samhälle, Stockholm, 1939
- Medförfattare; Säkerhetsanstaltsutredningen, Vårdorganisation för förvarade och internerade : förslag, Stockholm, 1953, SOU
