Studentliv vid Uppsala universitet

Wikipedia

Studentliv vid Uppsala universitet.

Innehåll

1 Nationerna
2 Studentkårer
3 Andra föreningar vid universitetet
4 Studentbostäder
5 Se även

[redigera] Nationerna

Vid Uppsala universitet finns fjorton studentnationer. Dessa leder - med undantag för Skånelandens nation - sitt ursprung till 1600-talet men är i sin nuvarande skepnad i flera fall resultatet av sammanslagningar av mindre nationer under 1800-talet. En våg av sådana sammanslagningar inleddes 1805, då de södermanländska och närkiska nationerna förenade sig till en. 1829 skedde den sista, varigenom antalet blev tretton. Under loppet av 1800-talet kom alla nationerna även att skaffa sig egna hus.

Nationerna ses ofta som en homogen grupp av studentföreningar. Den stora massan studenter och det omgivande samhället pratar ofta om nationerna som ett och behandlar dem i klump. Det finns många gemensamma drag, men man måste vara medveten om att det också finns stora skillnader. Varje nation är en egen studentförening med egen ekonomi och styrelse. De har alla sitt eget hus, sitt eget tillblivelseår och historia. Även när det gäller antalet medlemmar är skillnaderna stora. Norrlands är den största nationen följt av Västmanlands-Dala nation, till de minsta nationerna hör Gotlands och Göteborgs nation. Antalet medlemmar, storleken på hus och hur god ekonomin är påverkar starkt hur mycket och vilken typ av verksamhet som nationerna bedriver. De största nationerna kan ha flera anställda och därmed en betydligt större verksamhet än de minsta nationerna som ofta även har en sämre ekonomi. Förutom kuratelet har nationerna ett stort antal ideellt arbetande ämbetsmän som bekläder olika poster, allt från nationsfotograf, nationskaplan och bibliotekarie till redaktörer för nationstidningen samt ledamöter av olika nämnder. Nationerna har beroende på antal medlemmar och storlek på verksamheten från 50 till över 100 ämbetsmän, alla valda av respektive nations landskap.

Uppsalas nationer samarbetar sedan 1831 genom Kuratorskonventet.

Nationerna ordnas i följande ordning (Nationernas inbördes ordning bygger på stiftsordningen. Följdaktligen går de nationer som tillhör det gamla ärkestiftet först och sedan de andra i stiftsordningen när fanborgen är ute i officiella sammanhang, exempelvis promoveringar.):

Utöver dessa tretton nationer finns en fjortonde, Skånelandens nation som utgör en sorts legal fiktion. Den har varken hus eller verksamhet, men genom att för en symbolisk inträdesavgift ansluta sig till den, kan den som av något skäl inte vill vara medlem i någon nation ändå uppfylla kravet på obligatoriskt nationsmedlemskap. Skånelandens nation har formellt en kurator, men är inte företrädd i Kuratorskonventet.

[redigera] Studentkårer

Uppsala studentkår bildades 1849 som en sammanslutning av samtliga nationer, för att arbeta med gemensamma frågor. En liten del av studenterna vid universitetet, de som läser till apotekare eller receptarie, tillhör istället Farmacevtiska Studentkåren.

Båda kårerna har som huvuduppgift att företräda studenterna i frågor som rör utbildningen eller studenternas sociala villkor. Farmacevtiska Studentkåren har också social verksamhet, liksom nationerna.

Medlemskapet i kår och nation är idag inte längre kopplade till varandra, även om båda är obligatoriska för studenter i Uppsala, liksom för studenter i Lund.

[redigera] Andra föreningar vid universitetet

De flesta föreningar som vänder sig till studenter är även öppna för andra intresserade och många förutvarande studenter kvarstår som medlemmar även sedan de övergått till en forskarkarriär eller helt lämnat universitetet. Beträffande vetenskapliga föreningar som är direkt knutna till inom universitetet förekommande studie- och forskningsområden, se dock artikeln Vetenskapliga föreningar vid Uppsala universitet.