Slaget vid Marathon
Wikipedia
Slaget vid Marathon var ett slag som stod år 490 f.Kr. vid byn Marathon i Attika i Grekland mellan atenska greker och perserna under Dareios I som en del av perserkrigen. Grekerna segrade och kunde driva tillbaka perserna.
Den athenska hären bestod av cirka 10 000 man. Den persiska hären bestod av ungefär 20 000 man (26 000 enligt Herodotos). Athens här leddes av tio generaler. Innan slaget börjat hade dessa diskuterat huruvida de skulle retirera tillbaka till Athen och slåss där, eller om de skulle slåss vid Marathon. Miltiades, en av dessa, som ville att slaget skulle utkämpas vid Marathon gick då till polemarchen, som också var en av ledarna i Athens här. Han lyckades övertala polemarchen att slaget skulle utkämpas vid Marathon.
Varje dag var en av generalerna de som skulle leda den athenska hären, men var och en gav sin dag till Miltiades. Miltiades väntade dock på sin dag. Förutom de egna trupperna hade athenarna även fått förstärkning av Plataiai, ungefär 1000 man. Man hade även skickat en budbärare till Sparta för att be om hjälp, men av traditionella skäl kunde inte spartanerna ingripa. Miltiades' taktik var att göra tvärtom mot perserna. Perserna hade huvuddelen av sina soldater i mitten. Miltiades ställde de flesta av sina soldater på flankerna. I mitten stod bland andra Themistocles, som skulle försöka hålla fronten. Miltiades såg också till att grekerna sprang fram till fienden, så att de inte blev träffade av fiendens pilar lika lätt.
Slaget började och medan den grekiska centern avvek på grund av persernas antal och för att locka perserna längre fram avancerade grekernas flanker och perserna drevs där på flykten. En av anledningarna till detta var att grekerna hade bättre beväpning. Grekerna vände då och anföll perserna i ryggen. Efter att omringade ha försökt strida flydde de till slut. Då slaget var till ända räknades 192 döda athenare och omkring 6400 döda perser.
Under tiden hade persernas kavalleri tagit sig med flottan till en annan plats, för att angripa Athen därifrån. När Miltiades hörde om detta drog han och hans armé sig snabbt dit, och perserna retirerade snart.
När grekerna hade besegrat perserna, skickades en budbärare till Athen med nyheten. Han sprang 42 km till Athen och för att hedra honom "skapades" Maratonloppet.
