Skutskär
Wikipedia
| Skutskär Siffrorna avser orten |
|
|---|---|
| Folkmängd(2000) | 6 003 |
| Area(2000) | 732 hektar |
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Kommun | Älvkarleby kommun |
| Församling | Älvkarleby-Skutskärs församling |
| Läge | 60° 38' N 17° 25' Ö
|
Skutskär är en tätort och centralort i Älvkarleby kommun, Uppsala län.
Skutskär ligger i det gamla Örbyhus härad och i Upplands allra nordligaste del. Samhället ligger 15 km sydöst om Gävle. Skutskär, som ligger alldeles vid Dalälvens mynning i Gävlebukten och intill järnvägslinjen Uppsala–Gävle, är en typisk bruksort dominerad av Stora Enso Skutskär Pulp Mill pappersmassefabrik. Vattenfall Utveckling har också en betydande verksamhet här. Företaget bedriver framgångsrik forskning inom energiområdet.
Dalälven som flyter genom kommunen har under många år satt sin prägel på hela regionen med sågverk, kvarnar, pappersmassaindustrier och otaliga turist- och fritidsanläggningar.
Bruksklubben, Skutskärs IF, har fostrat mängder med storspelare genom åren. Magnus Muhrén är väl för närvarande den störste. Han har ett helgjutet bandyblod i ådrorna som går tillbaka till den näst intill legendariske Skutskärspelaren Henry Muhrén.
[redigera] Historik
Skutskär växte under 1800-talets senare del fram som betydande industriort strax väster om Dalälvens mynning. Vid sekelskiftet 1899-1900 hade orten en folkmängd på närmare 6 000 invånare. Skutskärs kapellförsamling, en del av Älvkarleby socken, hade år 1932 drygt 5400 invånare och hade en yta på drygt 13,5 kvkm. Skutskär har bevarat sin industriella prägel och har under 1900-talet haft en obetydlig befolkningsökning. Från 1970 märks dock en liten tillbakagång.
Skutskärs Sågverk tillkom 1869 genom trävarufirman Astrup & Sörensen. Sågverket tillkom i stället för en planerad utvidgning av kronsågen vid Älvkarleby kungsgård. Sågverket förbands genom en 11 km lång flottningskanal med Dalälven uppströms Älvkarleö bruk. Skutskär sågverk köptes år 1885 av Stora Kopparbergs bergslags AB, som till Skutskär hade koncentrerat den sågverksrörelse, vilken tidigare bedrivits på flera platser; Domnarvet, Falun och Korsån. 1894 anlades sulfatfabriken och år 1900 anlades sulfitfabriken. En terpentinfabrik anlades 1903. År 1909 anlades en spritfabrik och år 1912 anlades kvistpappersbruket. Sulfat- och sulfitfabrikerna moderniserades under 1920-talet. 1931 stod en blekerianläggning klar.
Fabriken har under hela 1900-talet byggts ut ett antal gånger. Tillverkningen av sulfitmassa lades ned 1976. Stora investeringar under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har gjort att Skutskärs massafabrik, som har 540 anställda, idag producerar ca. 540 000 ton fluff- och pappersmassa. STORA (Stora Kopparberg) gick 1998 samman med finländska Enso vilket resulterade i Stora Enso, som numera driver fabriken.
