Skogsrået
Wikipedia
Skogsrået, Skogsfrun, Skogssnuvan eller Råndan var ett skogsväsen i svensk folktro. Skogsrået var enligt folktron barn till Lilit, jmfr. lilim.
Liknande väsen förekommer i övriga Skandinavien. I Norrland motsvaras hon av Vittra, i Norge av Huldra, i Danmark av Elverpigen (älvaflickan) eller Mosekonen (myrkvinnan).
Skogsrået var skogens kvinnliga härskarinna, rådare över vilda djuren som hon ibland skänker till dem henne behagar. Hon lockar vandrare vilse och förför män som hon fattar tycke för. Framifrån är hon skön och tilldragande, men sedd bakifrån har hon en ihålig rygg som ett gammalt träd, och under klänningen släpar en rävsvans. Den som haft sexuellt umgänge med ett skogsrå blir inbunden och fåordig – hans själ har stannat hos henne.
Skogsrået hade även positiva egenskaper. Genom att blåsa ner i bösspipan kunde hon gör så att vapnet aldrig missade, och hon sades ha väckt kolaren när milan brann.
Enligt en tradition hyste den gamle asaguden Oden agg emot Skogsrået, och jagade henne som ett villebråd.
Trots att skogsrået är ett solitärväsen hörde hon antagligen ursprungligen till en grupp kollektivväsen lika de sydsvenska trollen (mycket av det som berättades om trollen i södra Sverige föreskrevs istället vitterfolket i Norrland och huldrefolket i Norge). I somliga uppteckningar kallas hon för övrigt också för Trollet, Trollkäringen eller dylikt.
[redigera] Externa länkar
- Skogsrå, makt och sexualitet. Skogsrået ur ett feministiskt perspektiv.
