Wikipedia:Skiljedomskommitté

Wikipedia

Konfliktlösning
Processer för konflikthantering Etikettfrågor: Medling: Begäran om kommentarer: Skiljedomskommittén:

Skiljedomskommittén är sista instansen för konfliktlösning på svenskspråkiga Wikipedia.

Innehåll

1 Funktion
2 Skiljemännen
- 2.1 Ledamöter
- 2.2 Val av ledamöter
3 Interimskommitté
4 Varför införs skiljedomskommittén?
- 4.1 En lösning på svåra konflikter
- 4.2 Behov av en skiljedomskommitté?
5 Relevanta länkar

[redigera] Funktion

Svenskspråkiga Wikipedias policy och riktlinjer blir ett viktigt arbetsredskap för kommittén, som med sunt förnuft får ha dem som bas för att bedöma de situationer som läggs på kommitténs bord. På så sätt kan den besvärliga situationen komma till ett avgörande. Uppdraget omfattar inte att skapa nya regler, inte att styra över Wikipedias öde eller att bli svenska Wikipedias motsvarigheter till Jimbo Wales. Kommittén ska inte heller lägga sig i artiklars utformning eller innehåll, eller uttala sig om vad som är NPOV.

Skiljedomskommittén är inte den första instansen att ta till vid konflikter, utan den absolut sista. Råd om hur man undviker konflikter och hur man löser dem finns på sidan om konfliktlösning. I grunden bygger det hela på att söka samförstånd och att sträva efter konsensus, vilket är ett av Wikipedias mest basala arbetssätt. I vissa fall har detta dock inte räckt till. I fall när användare faktiskt inte söker samförstånd med andra fungerar metoderna som sådana över huvud taget inte, men även användare som i grunden accepterar tanken att Wikipedia ska skrivas från en neutral utgångspunkt och faktiskt menar väl med sina redigeringar kan ibland köra fast i känsliga frågor och fastna i konflikter. I konflikter finns, per definition, flera inblandade - det är sällan en konflikt beror på en person. Kommittén ska fokusera på konflikten och försöka hitta sätt att lösa den, kyla ner den eller avlägsna den från wikipedia - inte på att försöka identifiera vem som begått det största felet. En användare kan bete sig på sätt som skadar Wikipedia i exempelvis vissa för personen laddade ämnen, eller där personen råkar i konflikt med en viss eller några vissa användare, men i övrigt vara en konstruktiv bidragsgivare på olika sätt. Därför kan även andra personer än de som från början omnämndes i anmälan till kommittén, och vars del i bråket inte är den största, bli föremål för någon typ av påpekande eller sanktion från kommittén, såsom ett tidsbestämt förbud att redigera en viss artikel.

Eftersom kommittén ska vara sista instans finns i normalfallet ingenstans att överklaga kommitténs beslut - annat än som en sista utväg till Wikimedias styrelse eller till Jimbo Wales. Om det skulle inträffa att wikigemenskapen kommer att hysa stort missnöje med kommittén bör skiljemännen själva inse att situationen är ohållbar och ta konsekvenserna av det. Den formella vägen att få kommittén i sin helhet eller någon av dess ledamöter avsatt innan den period dessa är valda på gått ut är att ta upp det med stiftelsen Wikimedias styrelse.

[redigera] Arbetssätt

Kommittén ska ha egna, avskilda kanaler där ledamöterna kan överlägga ostört. Vilka kanaler som passar bäst är upp till ledamöterna, men en egen e-postlista och/eller en likaledes stängd IRC-kanal kan vara lämpligt. På detta sätt kan ledamöterna ha kontinuerlig kontakt.

Kommittén tar inte upp ärenden på eget bevåg, utan ärenden anmäls till kommittén på en sida som skapas för ändamålet. Kommittén bestämmer sig sedan i varje enskilt fall om man vill behandla ärendet eller inte, eller kanske hänvisa ärendet till någon annan instans såsom ytterligare medling.

Varje beslut arbetas fram av kommitténs medlemmar genom att undersöka fakta och diskutera för att hitta en bra lösning. För att redovisa för wikigemenskapen hur pass enhälligt besluten är fattade avslutas kommitténs diskussion med en omröstning, vars resultat öppet redovisas. Vad gäller eventuella sanktioner mot användare såsom en längre tids blockering är det en självklarhet att oenighet inom kommittén bör tolkas som att kommittén inte bör gå på den hårdaste linjen. Huruvida kommittén ska redovisa varje ledamots röst eller ej lämnas till den första interimskommitténs uppdrag att arbeta ut ett förslag på en mer utförlig beskrivning av kommitténs arbetssätt och ramar.

[redigera] Anmälning av ärenden till kommittén

Den som anmäler ett ärende till kommittén ska visa att det gjorts upprepade försök till medling, som har misslyckats. Det krävs att man kan visa hur flera neutrala användare, som inte varit delaktiga i att skriva artikeln, försökt lösa eller avstyra konflikten och åberopat riktlinjer för att få en lösning på konflikten. Sidan Wikipedia:Medling skall även ha nyttjats. En Begäran om kommentarer ska ha uppförts, eller en likvärdig sida som upprättas som ett ytterligare steg i konflikthantering (huruvida BOK har denna betydelse i dagsläget är omdiskuterat).

Anmälan till kommittén sker öppet på en särskild sida på wikin, och de parter som uppfattas som inblandade ska meddelas att ärendet anmälts till kommittén. Övriga procedurer för anmälan och hur kommittén ska inhämta fakta beslutas inte innan den första kommittén instiftas; det tillhör interimskommitténs uppdrag att finna en modell som de och wikigemenskapen finner fungerar. Kommittén kan begära av de skilda parterna att få in dessas redogörelse för konflikten enskilt var för sig, som på engelska wikipedia, eller använda någon annan typ av modell.

[redigera] Beslutsprocess

När kommittén bestämt sig för att ta upp fallet ska de skiljemän som eventuellt själva tagit del av konflikten eller tidigare försökt medla i den anmäla jäv, vilket innebär att den personen inte kommer att delta i beslutet kring det ärendet.

Kommittén studerar fallet, och konfererar sinsemellan. Dessa överläggningar sker avskilt, då en del av vitsen med kommittén är att förflytta nagelfarandet av enskilda användares handlingar bort från wikin. Ingenting hindrar Wikipedias användare att diskutera vad som skett på diskussionssidor eller på svenskspråkiga Wikipedias e-postlista, men detta är inte i sig en del av kommitténs handläggande av ärendet. Med tiden utvecklar kommittén troligen en praxis för handläggning av sina ärenden; denna bör kommittén dokumentera på lämplig sida i namnrymden Wikipedia.

Som stöd har kommittén svenskspråkiga Wikipedias riktlinjer, Wikimedias stadgar, samhällets lagstiftning och sunt förnuft. (Med tiden behöver detta troligen specificeras en smula mer än så.) I sin behandling av ärendet hämtar ledamöterna in kompletterande information och synpunkter från båda/alla parter och från utomstående i den utsträckning kommittén finner behövligt.

[redigera] Beslut

Besluten bör alltid motiveras utförligt, så det tydligt framgår hur kommittén har tänkt. På så vis blir även kommitténs beslut användbara som riktmärken i andra liknande fall, innan dessa går så långt som att behöva hanteras av kommittén. Troligen kan det ofta vara bra att i en enskild fråga ta flera delbeslut. Några utslag som kommittén kan ge är

Kommittén påpekar att användare X inte har följt Wikipedias grundprinciper eller någon viktig riktlinje
Användare X stängs av från att redigera Wikipedia på en viss tid - troligen oftast längre sådan.
Användare X förbjuds att diskutera med användare Y under viss tid. Administratörerna uppmanas att om X ändå gör detta, blockera X. (Ett sådant utslag är troligen oftast tvåvägs, det vill säga Y ådöms samma sak.)
Användare X förbjuds att skriva i en viss artikel eller artiklar om en grupp av ämnen och uppmanas att istället hålla sig till diskussionssidorna. Administratörerna uppmanas att blockera användaren, om denne bryter mot detta.
Användare X förbjuds att skriva i en viss artikel eller artiklar om en grupp av ämnen - även diskussionssidorna. Administratörerna uppmanas att blockera användaren, om denne bryter mot detta.
Användare X påminns om att hålla sig till Wikipedias grundprinciper och specificerade riktlinjer.
Användare X ska mista sina administratörsprivilegier.
Användare X förbjuds att använda vissa, av kommittén specificerade, funktioner i programvaran under en viss tid.

[redigera] Feedback och kritik

Efter varje beslut finns möjligheter för alla användare att i ett öppet forum uttrycka vad man anser om beslutet. Det är bättre att missnöje uttrycks öppet på ett ställe än sprids ut över alla artiklar, och det är bra att kommittén får feedback från wikigemenskapen. Detta sköts på en sida som finns i anslutning till den sida där beslutet offentliggörs.

[redigera] Rutiner

Lägg till flera, eller överlåt på kommittén att utforma detta.

/Ärendeanmälning modell ombudsman
/Bevisframläggning
/Beslut Upplägg för fastställande av beslut

[redigera] Skiljemännen

Kommittén består av skiljemän, ett antal användare som väljs av wikigemenskapen, i storleksordningen 7–9 individer. Till skiljemän väljs användare som har god kännedom om hur Wikipedia fungerar på olika plan och som åtnjuter gott förtroende i wikigemenskapen. Kommittén verkställer inte själv sina beslut. Varje beslut som kommittén tar, måste stödjas av en majoritet av kommitténs ledamöter, även om besluten fattas med en eller några av kommitténs ledamöter frånvarande.

Inget krav finns på att de som nomineras till kommittén ska vara administratörer, men om någon visar sig få förtroende av 75 % av de röstande i valet till skiljeman ska denne ändå tilldelas administratörsrättigheter. Detta av två skäl: Dels är ett förtroende att sitta i kommittén ett mycket större förtroende än att vara administratör, så den som är betrodd att sitta i kommittén är solklart betrodd att vara administratör. Dels bör kommitténs ledamöter ha tillgång till så mycket information som möjligt för att uppnå bra beslut. (Icke-administratörer kan inte se raderade sidor.) Administratörskapet i sig självt innebär inga förpliktelser varför det inte ska ses som en extra börda för den som accepterar ett administratörskap för att kunna bli skiljeman.

För att sprida de "maktfunktioner" som finns på Wikipedia på olika användare kan inte uppdraget som skiljeman kombineras med uppdrag som byråkrat eller som IP-kontrollant. Om någon byråkrat eller IP-kontrollant blir invald i skiljedomskommittén, blir den entledigad från sitt tidigare uppdrag.

IP-kontrollanterna bör vara adjungerade till skiljedomskommitténs mailinglistor och irc-kanaler. De har dock inte rösträtt.

Rollen som ansvarig och sammankallande för enskilda ärenden bör fördelas mellan ledamöterna på ett rullande schema.

Den första kommittén, interrimskommittén, kommer att få utvärdera funktionssättet och sedan använda sina erfarenheter till att rita upp förslag på riktlinjer för framtida kommittéer, som blir giltiga om de vinner acceptans hos wikigemenskapen.

[redigera] Ledamöter

[redigera] Val av ledamöter

Huvudartikel: Wikipedia:Skiljedomskommitté/Val

I november 2006 valdes fem skiljemän till att utgöra interimskommitté under ett halvår. I maj 2007 utökas kommittén till att innehålla sju skiljemän, och räknas från det tillfället som skiljedomskommitté "på riktigt". Från november 2007 har kommittén nio skiljemän. Ledamöterna väljs på 18 månader med mandatperioder som går omlott.

Nomineringar av ledamöter sker från den 3:e i valmånaden. Alla kandidater som accepterat sin nominering till och med den 9:e ingår i omröstningen som pågår från den 10:e till och med den 24:e i valmånaden. Den 25:e tillträder de nya skiljemännen.

Inför valet i maj 2007 kan interimskommittén lägga förslag på om omröstningsproceduren bör ändras.

[redigera] Interimskommitté

På sikt behöver troligen ett mera utförligt reglemente för skiljedomskommittén införas. Då det är svårt att på förhand säga exakt vilka upplägg som är bäst, får skiljedomskommittén det första halvåret något lösare tyglar mot att de även åtar sig att utarbeta förslag för reglemente, procedurer för hur ärenden hanteras etcetera. De slutliga besluten om kommitténs ramar tas av wikigemenskapen, men interimskommittén kommer att ha lösare ramar än framtida kommittéer för att kunna hitta sin form. I flera avseenden kommer kommittén troligen att testa flera olika varianter, innan den når den modell den finner bäst. Största delen av arbetet med att utarbeta såväl riktlinjer som arbetspraxis torde därför falla på interimskommittén, och till den ska väljas personer som wikigemenskapen kan anförtro detta uppdrag.

[redigera] Varför införs skiljedomskommittén?

[redigera] En lösning på svåra konflikter

Vid flera tillfällen har det uppstått svårlösta konflikter på svenskspråkiga Wikipedia, som inte kunnat lösas. Det har gällt (a) artiklar eller grupper av artiklar, (b) konflikter mellan enskilda användare eller (c) konflikter med administratörer vilkas agerande har ifrågasatts och som större delar av wikigemenskapen ansett borde avsättas. Ofta har flera av dessa tre huvudtyper av konflikter blandats.

Åsiktsskillnader i artikelutformning har hittills (och tills vidare fortsättningsvis) lösts av wikipediakollektivet som en stor grupp helt likställda deltagare, och någon redaktionskommitté har inte ansett erforderlig. Dock har i några fall dessa konflikter eskalerat till någon av de andra två typerna av konflikt, men då rör konflikten inte längre Wikipedias kärnverksamhet.

När konflikterna, som i fallen (b) och (c), blir personliga, tenderar diskussionerna att av prestigeskäl bli alltför belastande för kärnverksamheten så länge som diskussionerna förs öppet. Det bör därför instiftas en skiljedomskommitté som kan fatta bindande beslut i dessa fall. Modellen med skiljedomskommitté kommer ursprungligen från engelska Wikipedias arb com, och den används även på flera andra wikipedior. En sådan kommitté har som funktion att vara sista instans för att avgöra dispyter och tvister. Kommittén är inte direkt underställd någon, utom stiftelsen Wikimedias styrelse samt Jimbo Wales. Kommittén kan därför avkunna skiljedom i ärenden som rör alla typer av användare och ärenden på Wikipedia. Kommittén lutar sig främst mot de riktlinjer och den policy som wikipediakollektivet utarbetat för att kunna hantera svåra situationer.

Vid några tillfällen har det hållits öppna omröstningar om huruvida en enskild administratör borde fråntas sina administratörsrättigheter. Erfarenheten av att hantera sådant i öppna omröstningar på wikin har visat att detta ger allmänt dålig stämning, och sätter stor press på den kritiserade. Det uppfattas allmänt som mycket uppslitande, och som något man helst skulle vilja slippa.

Svenska Wikipedias Ting började som en diskussionsplats, men utvecklades till att uppfattas som en plats för att fatta formella beslut. Delar av wikigemenskapen är kritiska till hur Tinget som institution har utvecklats, och menar att Tinget är ett experiment i internet-demokrati av ett slag som inte riktigt är användbart eller ens lämpligt på Wikipedia. Att ha majoritetsbeslut som den väsentligaste beslutsmetoden leder lätt till häftig debatt och polarisering, inte till samförstånd. När det gäller hur det ska gå till när användare anser att en administratör bör avsättas, finns ett tingsbeslut på att inrätta en kommitté för att sköta sådana saker. Eftersom det visat sig finnas behov av en kommitté som kan ta beslut även i frågor om konflikter mellan användare och redigeringskrig, är det lämpligt att instifta en kommitté som kan hantera bägge dessa typer av ärenden.

[redigera] Behov av en skiljedomskommitté?

Givetvis kan man ifrågasätta formandet av en skiljedomskommitté ur en annan synvinkel, nämligen: Hur stort behov har vi av en skiljedomskommitté egentligen? (en fråga som har ställts på diskussionssidan). Är kanske en skiljedomskommitté att skjuta myggor med kanon?

Svaret är inte helt enkelt. Det finns många olika faktorer att ta hänsyn till:

Antalet konflikter som har pågått på svenskspråkiga Wikipedia. Erfarna wikipedianer kan säkerligen namnge åtminstone en hel hög med konflikter. Samtidigt är det svårt att ens uppskatta det totala antalet konflikter. Många konflikter tystnar relativt fort. Många konflikter är dessutom begränsade till ett ämne och märks inte av dem som inte bevakar ämnet. Många glöms fort. Det leder bland annat till att vissa konflikter aldrig reds ut ordentligt eller får något riktigt avslut, och till att Wikipedia-gemenskapen inte lär sig något av tidigare misstag.
Intensiteten i konflikterna. Vissa sidors diskussionssidor har arkiv - bara en sådan sak, men dessutom har vissa konflikter spillt över från en sida och vidare, tills de har upptagit en stor del av användarnas uppmärksamhet.
Resultatet av konflikterna har varit alltifrån att ett par användare håller sig ifrån varandra till hot om polisanmälningar. Men värst av allt är det resultat som knappt märks, förrän på sikt: att några konflikter har fått arbetsföra och trevliga användare att överge Wikipedia på grund av otrevligt bemötande. Det skadar Wikipedia på lång sikt.
Antalet framtida konflikter. Det här är den springande punkten. Eftersom Wikipedias databas och antalet användare växer nästan exponentiellt (se statistik här) kommer behovet av en skiljedomskommitté bli större i framtiden, och då kan det vara bra att ha en organisation igång innan det stora behovet uppstår.
Vilket budskap en skiljedomskommitté sänder. Å ena sidan kan det ge ett seriöst intryck, å andra sidan kan det ge intrycket att Wikipedia har större problem och fler konflikter än vad som är fallet.

Till syvende och sist är det dock konsensus-aspekten som är viktigast. Systemet måste vara sådant att så gott som alla wikipedia-användare kan acceptera det, och så gott som möjligt anpassas efter vad alla användare menar är behovet.