Senaten för Finland

Wikipedia

Senaten för Finland, eg. Kejserliga senaten för Finland, var namnet på den finska regeringen under den ryska tiden. När Finland blev ett storfurstendöme under den ryske kejsaren 1809 bildades vad som då kallades en regeringskonselj som ett slags regering för det nya landet. 1816 bytte denna namn till Kejserliga senaten för Finland.

Senaten fungerade både som regering och som Finlands högsta domstol. För dessa ändamål fanns ett ekonomidepartement respektive ett justitiedepartement. Ordförande för senaten var Finlands generalguvernör i sin egenskap av storfurstens ställföreträdare i Finland. Från och med 1822 hade senaten två vice ordförande, en för ekonomidepartementet och en för justitiedepartementet. Vice ordföranden för ekonomidepartementet blev i praktiken Finlands regeringschef.

Efter kejsarens/storfurstens abdikation till följd av den ryska revolutionen 1917 tog senaten över alla regeringsbestyr i Finland och den 6 december förklarade Pehr Evind Svinhufvuds senat landet för självständigt. 1919 antogs det självständiga Finlands första regeringsform, och senatens ekonomidepartement bytte därmed namn till statsrådet, medan justitiedepartementet blev Finlands Högsta domstol.