Se 104
Wikipedia
| A-3 | |
|---|---|
| Nato-benämning: | - |
| Flygslag: | Segelflygplan |
| Tillverkare: | AB Flygindustri (AFI) |
| Ursprungsmodell: | DFS Weihe |
| Längd: | 8,0 m |
| Spännvidd: | 18,0 m |
| Höjd: | 2,18 m |
| Tomvikt: | 230 kg |
| Maxlast: | 105 kg |
| Maxstartvikt: | 335 kg |
| Aktionsradie: | - |
| Maxhöjd: | - |
| Maxhastighet: | 215 km/h (minsta hastighet 45 km/h) |
| Besättning: | 1 |
| Motor: | Ingen |
| Beväpning: | Ingen |
| I tjänst i Flygvapnet: | 1943-1958 |
| Antal flygplan: | 19 |
Se 104 var ett ensitsigt segelflygplan, som användes för tävling inom segelflygsport.
Flygmaterielförvaltningen beställde 1942 23 segelflygplan av typen DFS Weihe från AB Flygindustri (AFI) i Halmstad. 19 segelflygplan levererades mellan augusti och december 1943 till olika flottiljer, medan resterande av de beställda flygplanen överfördes till KSAK som ett stöd i utbildningen av flygintresserad ungdom.
Många piloter i Flygvapnet satte rekord med flygplanstypen. Den dåvarande löjtnanten Per-Axel Persson vid F 5 Ljungbyhed satte vid SM i Örebro 1947 världsrekord i höjdvinst genom att stiga med 8 050 m från urkopplingspunkten. Noteringen godkändes av FAI och stod sig fram till 1950.
Till det första världsmästerskapet i segelflyg i Samedan i Schweiz 1948 sände Sverige två deltagare. Per-Axel Persson belade förstaplatsen med en Se 104 och blev därmed den förste världmästaren i segelflyg.
En av Flygvapnets Se 104 Weihe finns bevarad vid Flygvapenmuseum i Linköping.
