Sanji

Wikipedia

	Denna artikel behöver wikiformateras.
	Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering.

Sanji är Stråhattklanens skeppskock i animen och mangan One Piece. Han går oftast klädd i en svart kostym, med en blå/svartrandig skjorta under. Han ses också alltid med en cigarett i ena mungipan, eftersom han trodde att man var vuxen om man rökte när han var liten. I mangan döljer han alltid sitt högra öga, och hans ögonbryn är format som en spiral.

Han drömmer om havet Överblå där det ska finnas en massa stora fiskarter. Sanji älskar ordet "Skit" som han lägger till i var och varannan mening. Han är en riktig tjejtjusare, men hans nonchalanta och lite slappa attityd får honom att verka som en bråkstake, vilket inte är till hans fördel. Framför allt är han väldigt galen i Nami, och kallar henne hela tiden "Nami-san" (på japanska) och "Älskade Nami" (på svenska). Han är dock även intresserad av Nico Robin och Vivi. När Sanji slåss brukar han göra det med extrema sparkar för att inte skada händerna, en kocks viktigaste verktyg, i strid. Han bråkar ständigt med sin rival Zoro.

[redigera] Historia

När Sanji var cirka 10 år gammal arbetade han som springpojke på ett skepp, när de plötsligt blev attackerade av den fruktade piraten Zeff Rödben. Rödben var känd för sina fantaskitska sparkar, och namnet kom av att hans stövlar alltid var täckta av blod. Men innan piraterna hann attackera drabbades de båda skeppen av en oväntad storm.

Sanji vaknade upp på en öde ö, förundrad över hur i hela friden han kunnat överleva. Men han behövde inte fundera länge, då han fann Zeff Rödben sittandes bredvid sig. Rödben hade räddat honom från att drunkna.

När sedan Zeff frågade honom vad hans dröm var, så svarade han att det var att finna "Överblå". Överblå finns någonstans ute på Storleden, och där finns all fisk från Norrblå, Söderblå, Västblå, och Östblå.

Zeff och Sanji pratade inte så mycket med varandra, Zeff gav Sanji lite mat, slog sig ned på andra sidan ön, och förbjöd Sanji att komma över gränsen till hans halva.

Efter några dagar blev Sanji förstås misstänksam, och smög sig bort till Zeffs sida av ön. Där såg han att kaptenen hade en stor säck bredvid sig, och Sanji blev ursinnig. Han var övertygad om att säcken var fylld med mat, som Rödben hade för sig själv, medan Sanji själv fick ytterst lite mat.

Han blev rasande, och sprang fram från sitt gömställe för att "Spöa skiten ur den gamla skitgubben"! Han hindrades av Zeff, som visade honom att säcken inte alls var fylld av mat, utan guld. Sanji upptäckte också att Zeffs högerben var borta. Zeff ville först inte tala om vad som hade hänt, men berättade till sist att han hade huggit av sitt ena ben, och ätit upp det för att få mat. Den lilla mat som de hade, var den mat han hade gett till Sanji. Anledningen till att de var på var sin halva av ön, var för att Sanji inte skulle behöva se det vedervärdiga som han gjorde med sitt ben.

Efter en tid blev de räddade från ön, och Zeff, som nu hade fått den föräldralöse Sanji att ta hand om, slutade med piratlivet. Med skatten köpte han sjökrogen "Baratie" och drev den tillsammans med Sanji. Zeff var en förstklassig kock, som hade lagat mat på all världens hav, och Sanji bestämde sig snart att detta var vad han själv ville göra. I början var han rent ut sagt usel på matlagning, men med tiden blev han allt skickligare. Det började också komma flera kockar och be om jobb på restaurangen. Nästan alla kockarna var gamla pirater eller sjöbusar. Till slut var Baratie en känd krog, och många kom dit för den utsökta maten, men även för att se slagsmålen som alltid tycktes äga rum där, oftast på grund av Sanji.

Under tiden, från att de köpt Baratie, till att Sanji var nitton år, hade Zeff nämligen lärt Sanji allt han kunde i kamp: sparkar. Baktanken var att händerna ska bara användas till att laga mat, fötterna duger till strid. Med tiden blev Sanji till och med skickligare än Zeff själv på att sparkas. Varje gång någon gäst sade något om Zeff, att han var en "avdankad gammal piratusling" eller liknande (vilket hände ganska ofta), så var Sanji där direkt och försvarade den gamla piraten. Han hade trots allt sitt liv att tacka Rödben för.

Men efter ett tag kom Ruffy till krogen, och sökte en kock. Han fäste sig snabbt vid Sanji, men kocken hade ingen lust att följa med Ruffy, nä, han hade bestämt sig för att stanna på krogen, åtminstone tills Zeff hade godkänt hans mat. Men efter en hård kamp mot Don Krieg, ett litet skådespel och diverse övertalningsmetoder från Ruffy, så bestämde han sig för att följa med, och finna sin dröm - Överblå.

Avskedet med Zeff, blev en rörande historia, som slutade med att Sanji, storgråtande, sjönk ned på knä och skrek till Zeff: "Mäster! Tack för den tid du tagit skit-hand om mig! Jag är skyldig dig massor! Vi ses igen nån dag, era skithögar!"

Till och med Zeff grät vid det avskedet, och de andra kockarna (som hatade Sanji, för att han var vice-köksmästare) grät.