Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Salsa (musik) - Wikipedia, den fria encyklopedin

Salsa (musik)

Wikipedia

Salsa är en musikgenre med latinamerikanskt ursprung. Den har utvecklats ur ett antal traditionella afro-karibiska musikstilar (son, guaracha, mambo, guaguanco, cha cha cha med flera) som kommer från Kuba. Salsan själv kommer för den skull inte från Kuba, utan har arbetats fram i New Yorks latinokvarter, Spanish Harlem, främst av exilpuertorikaner men även av artister från andra latinamerikanska länder.

Innehåll

[redigera] Historik

Salsan uppstod under 1960-talet, och många av de stora artisterna blev snabbt knutna till skivbolaget Fania Records, som grundades 1964, och under beteckningen La Fania All Stars har musiker som Celia Cruz, Ray Baretto, Willie Colon och Ruben Blades gjort stor succé världen över. Pérez Prado, Tito Puente och Marc Anthony är andra välkända salsa-artister.

[redigera] Musikaliska särdrag

Utmärkande för salsamusiken är en komplex ljudbild med många rytminstrument; clavens speciella rytmmönster är ett framträdande särdrag, som salsan delar med musikstilen cha-cha-cha. Musiken är kraftigt synkoperad i bas, brass, piano och sång.

[redigera] Salsans form

En salsa består nästan alltid av två huvudavdelningar. Först kommer en rätt städad och i förväg disponerad del med verser och refränger på samma sätt som i så mycken europeisk tradition. Därefter följer en montuno som är mer suggestiv och har improvisatoriska inslag. Denna del är snarast afrikansk till sin karaktär – rytmernas betydelse ökar medan den melodiska och harmoniska aspekten blir mindre viktig. Montunon är som en kokande gryta där alla rytmer, röster, toner och de närvarandes dans smälter samman till en enhet. Styckets avslutning återknyter ibland till salsans första del för att ge musiken en viss landningssträcka.

[redigera] Salsans rytm

Salsans rytm är inte en enda karakteristisk rytm som i finska tangon, utan en väv av olika rytmer som spelar mot varandra men ändå böljar tillsammans med claverytmen. De flesta instrumenten i salsabandet är med om att bilda denna rytmväv. Förutom de rena slagverksinstrumenten som congas, timbales, bongos mm har basen och piano eller tres (ett gitarrinstrument) viktiga rytmiska funktioner.

Grundpulsen är jämn 4-takt med raka 8-delar i motsats till jazz och blues där 8-delarna synkoperas (triol-feeling). De 8-delar som ligger mellan taktslagen (off-beat) har stor betydelse i salsan. Det skapar ett flyt och öppnar möjligheter i rytmik och dans som inte finns i mera marschliknande stilar.

[redigera] Claven i salsa

Claverytmen är salsans nyckelrytm. Den kallas oftast bara "claven" (egentligen son-claven, eftersom den övertagits från kubansk son-musik). Claves är två trästavar som kan producera en kort och ljus tonpuls när de slås emot varandra. Detta instrument används för att markera claven. Följande schema illustrerar rytmen:

|1 . 2 . 3 . 4 .|1 . 2 . 3 . 4 .|
|               |               |
|x     x     x  |    x   x      |

Första takten har tre slag på alldeles jämnt avstånd. Det andra av dessa slag ska inte upplevas som för-slag till en betonad trea, utan snarare ta bort treans betydelse och därmed den marschlika fyrkantighet som annars kan uppstå. Andra takten med sina två slag får motsatt effekt. Här landar hela figuren just på trean och framhäver därmed detta taktslag. Claven skapar alltså en grundläggande skillnad mellan hur första och andra takten upplevs, vilket är dess huvuduppgift.

När claverytmen spelas ensam, börjar man alltid med den takt som har de tre jämna slagen, men en sång eller ett musikstycke kan mycket väl börja på clavens andra takt och sägs då gå i 2 – 3 claves. I salsan är detta till och med det vanligaste. Det kan också hända att salsan växlar mellan 2 – 3 och 3 – 2, men då är det aldrig själva claverytmen som bryts, utan skiftet åstadkoms genom tillägg eller borttagning av en takt inne i musiken.

Hur claven styr de andra rytmerna i salsan är inte lätt att beskriva. Det finns egentligen inga förbjudna 8-delar i någon av takterna, utan det handlar mer om vilken anda som varje rytm förmedlar. Det hörs om en rytm samarbetar med eller motarbetar claven.

En sångare utan instrument använder gärna claves som ackompanjemang. I salsaband behövs sällan claves, eftersom det finns så många andra instrument som förmedlar clavens anda.

[redigera] Ordet salsa

Varför det spanska ordet salsa, som betyder sås, har kommit att beteckna denna musik är ett populärt debattämne bland dess utövare. En teori är att en spanskspråkig restaurang som också bjöd på live-musik i sin reklam gjort kopplingen mellan kryddig sås och het musik. Säkert är dock att salsa är ett ord som var mycket omstritt från början bland de musiker som tillhör genren, men som sedan allt mer accepterats av dessa i takt med det kommersiella segertåg salsan gjort i världen sedan 1990-talet.

[redigera] Externa länkar

  • SalsaFakta - information om salsamusik och dess ursprung

[redigera] Se även

THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu