Radikalerna, Schweiz
Wikipedia
Radikalerna i Schweiz - Freisinnig-Demokratische Partei der Schweiz (FDP) - är ett liberalt center-högerparti. Det har sitt ursprung i de liberala, antikatolska, borgerliga och protestantiska kretsar som skapade den liberala schweiziska staten 1848. Det stod till vänster om det kristdemokratiska partiet, men med socialdemokraternas uppsving i början av 1900-talet kom partiet att alltmer definieras som liggande till höger på den partipolitiska skalan.
Som ett klassiskt liberalt parti motsätter sig partiet vanligen statsingripanden i ekonomiska och sociala frågor. Det avvisar tanken på välfärdsstaten och stödjer en fri marknad, frihandel och avregleringar, men stödjer även registrerat partnerskap mellan två personer av samma kön och legalisering av lätt narkotika. Radikalerna anses vara nära lierade med schweiziska storföretagarintressen, inte minst banker och läkemedelstillverkare.
Partiet har två representanter i den schweiziska regeringen (förbundsrådet), 36 mandat av 200 i nationalrådet och 14 av 46 mandat i ständerrådet. Det kontrollerar 27 % av de kantonala regeringsrådsplatserna och 20 % av de kantonala parlamentens mandat (2005).
