Ra (mytologi)
Wikipedia
Ra (ibland Re) var en av huvudgestalterna i den egyptiska mytologin.
Ursprungligen var Ra en solgud med sin viktigaste kult i Heliopolis men han utvecklades till en huvudgud som sög upp egenskaper från många andra gudomar. I sin ursprungliga form gestaltades han som en gestalt som for över himlen på en solskiva som bars av en båt. I senare framställningar framträder han som en man med falkhuvud över vilken solskivan reser sig. Han ska också haft ett öga som han kunde lösgöra från huvudet och låta färdas som solen över himlen. Faraonerna bar detta öga i sin utstyrsel som en indikation på sitt gudomliga ursprung. Nattetid kämpade han mot ormen Apep om att bevara solens kurs över himlen.
Ra beskrivs som alla andra gudars anfader. Genom självbefruktning ska han ha frambragt det första gudomliga paret Shu och Tefnut. Med tiden sägs han ha blivit allt svagare till dess guden Horus övertog hans funktioner.
I den arabiska skriften används (oftast inte) vokaler, vilket även var fallet i det förhistoriska Egyptens skrifter. Därför skrev man om solguden endast R (som även betyder öga), och det är därför oklart om solguden kallades Ra eller Re.
