Pyrit
Wikipedia
| Pyrit | |
|---|---|
 |
|
| Fakta | |
| Kategori | Mineral |
| Kemi | Järn(III)Sulfid, FeS2 |
| Färg | guld, mässinggul |
| Streckfärg | grönaktigt svart |
| Kristallsystem | Kubisk |
| Brott | Mussligt, ojämt, sprött |
| Mohs | 6-6.5 |
| Ljusbrytning | över 1.81 |
| Dubbelbrytning | ingen |
| Spaltning | ingen |
| Densitet | 5.0-5.2 |
| Dispersion | ingen |
Pyrit (FeS2), svavelkis, kis eller järnsulfid (rent kemiskt är svavelkisen egentligen järndisulfid) eller i folkmun kattguld, är det vanligaste sulfidmineralet i jordskorpan.
Pyrit är ofta späckad med finfördelad kopparkis och utgör i denna form en av våra viktiga kopparmalmer. Förutom för framställning av koppar då detta är möjligt, används svavelkis till framställning av svavel, svavelsyra och rödfärg. Den svenska berggrunden innehåller en hel del pyrit, både som spridda inslag i och som större eller mindre ansamlingar i de vanligaste bergarterna och i den yngre sedimentära berggrunden, då framförallt i de många svarta skiffrarna, som till exempel alunskiffer och andersöskiffer.
Namnet pyrit kommer från grekiskans pyr som betyder eld eller stenen som sprutar eld när man slår på den.
Ibland kallas den felaktigt för markasit.
Inkaindianerna använde pyriten som speglar.
