Process

Wikipedia

Process (lat. proce'ssus, av procedere, framskrida), fortgång, utvecklingsgång, förlopp. I sin vidaste betydelse betecknar process ett i tiden utdraget förlopp där något förändras.

Innehåll

1 Betydelser inom olika områden
2 Process kontra metod
3 Juridisk process
4 Se även

[redigera] Betydelser inom olika områden

Process har särskilda betydelser inom olika områden:

Allmänt: En förändring av ett objekt över tiden, till exempel en växtprocess, inlärningsprocess, utmattningsprocess, radioaktiv process.
Inom juridik: En rättegång.
Inom verksamhetsanalys: En samling i förväg uttänkta aktiviteter som ska användas inom en organisation (företag, förvaltning) varje gång den skapar ett visst resultat för en kund.
Inom kemi: En beskrivning av ett kemiskt förlopp som kan utnyttjas för att producera ett visst ämne, till exempel klor-alkaliprocessen för klorframställning.
Inom datateknik: En exekverande bit kod i en dator, normalt ett program eller del av ett program.

[redigera] Process kontra metod

Det finns vissa samband mellan begreppen process och metod. Sambanden visar sig dock vara väldigt olika beroende på vilken betydelse av process vi studerar. Än kan process och metod framstå som väldigt olika men med ett mycket fruktbart samspel, än förefaller de att flyta samman till ett enda begrepp.

Genom att jämföra olika varianter av process med metod kan man öka medvetenheten om skillnader i de olika processbegreppen. I följande tabell jämförs process i allmän och konkret mening med metod ur ett antal aspekter där de uppvisar tydliga olikheter.

**Jämförelse mellan konkret process och metod ur olika aspekter**
Aspekt	Process	Metod
Verklighetsanknytning	Konkret händelseförlopp i verkligheten.	Abstrakt tankekonstruktion om hur man kan uppnå ett mål.
Är allmängiltig	Nej. En process är ett visst konkret händelseförlopp, till exempel hur Bengt lärde sig cykla. (Men man kan ofta dra allmängiltiga lärdomar av en process.)	Ja. En metod kan i princip alltid tillämpas flera gånger. Mer specialiserade metoder erbjuder färre tillämpningstillfällen, men kan å andra sidan utnyttja specialfallets möjligheter.
Är tidsbunden	Ja. Tidpunkter är en viktig aspekt av ett händelseförlopp.	Nej. En metod kan inte förutse när och om den kommer att tillämpas. Dock kan vissa moment i en metod vara beroende av en viss ordningsföljd eller krav på hur lång tid de ska ta.
Detaljeringsgrad	Alla detaljer ingår. Processen är själva händelseförloppet.	Alla ovidkommande detaljer bör utelämnas. Annars förlorar metoden allmängilitghet alldeles i onödan.
Har mål	Nej. En process är bara vad som sker, inte vad man vill ska ske. (Men man kan med vilja påverka en process för att man vill uppnå ett mål. Då tillämpar man en metod.)	Ja. Mål är en av metodens fundamentala beståndsdelar. Mål är önskemål om resultatet av att tillämpa metoden.
Ger ett resultat	Ja. En process innebär en förändring. En tids händelselöshet kan knappast uppfattas som en process, men en förändring skulle kunna leda i cirkel tillbaka till samma tillstånd som den utgick ifrån.	Nej. Metoden själv ger inget resultat. Varje tillämpning av en metod ger dock ett resultat som förhoppningsvis fyller metodens mål.
Har begynnelsetillstånd	Ja. Det är tillståndet "som det var när processen började". (Vi förutsätter här att processen har en början och att den inte börjar diffust.)	Nej. Metoden ställer dock oftast vissa krav på tillämpningarnas begynnelsetillstånd. Uppfyller man inte dessa krav, fungerar inte metoden.
Har en viss effektivitet	Ja. Kan man bara hitta ett mått för resultaten och ett för insatserna, kan effektiviteten beräknas som kvoten resultat/insatser, exempelvis 1,7 körda mil per liter bensin.	Nej. Varje gång metoden tillämpas, kan effektiviteten bli en annan. Dock kan man ibland beräkna en teoretisk effektivitet under ideala förhållanden och ange hur olika faktorer påverkar denna.
Beroende av intelligens	Nej. Händelseförlopp existerar även utan intelligenta varelser. (Däremot kan intelligenta varelser påverka händelseförlopp. Ibland deltar flera intelligenser, men de drar inte alltid åt samma håll.)	Ja. En metod är alltid resultatet av ett abstraktionsförfarande, vilket förutsätter intelligens. Det krävs även intelligens för att lagra, förmedla och tillämpa en metod.
Beroende av begrepp	Nej. Händelser sker oavsett om någon konstruerar abstraktioner för dem eller ej. (Däremot behöver man abstraktioner om man vill beskriva processer.)	Ja. Begrepp är det grundläggande resultatet av all abstraktion. Metoder existerar bara i begreppsvärlden. Begrepp behövs för att formulera, lagra och kommunicera metoder.
Beroende av regler	Ja. En process är styrd av naturlagarna och av levande varelsers viljor.	Nej. Att tänka är helt fritt. Men för att målen ska nås när metoden används i praktiken, bör den dock ta hänsyn till naturlagar, samhällets lagar, etik och behov av resursekonomi.

Man kan identifiera två viktiga orsaker till att orden process och metod ibland ges betydligt mer närbesläktade innebörder. Först och främst används termen process ibland inte om en konkret process, utan man avser egentligen en viss typ av process, ett abstrakt begrepp som beskriver vilka gemensamma drag det finns inom en grupp likartade konkreta processer. Processtyp har betydligt större släktskap med metod genom att bägge är abstrakta begrepp som handlar om förändring.

Processtyp stämmer faktiskt överens med metod ur alla de aspekter som tas upp i tabellen ovan, utom när det gäller mål och verklighetsanknytning. En processtyp har inget mål utan kan bara beskriva ett utfall, ett sluttillstånd. Mål är förknippat med vilja medan utfall är ett neutralt konstaterande. Eftersom en processtyp sammanfattar flera konkreta processer, måste utfallet innehålla variation och osäkerhet. Verklighetsanknytningen består i att processtypen just är en abstrakt beskrivning av verkliga, likartade processers gemensamma drag.

Den andra orsaken till att process kan komma närmare metod finner vi hos processer där vi har tillförlitliga metoder för att styra förloppet till ett visst mål. Då är vi kanske inte så noga med att göra någon skillnad mellan vårt önskade mål och processens utfall. Vi känner oss som självsäkra domptörer som "äger" processen och kan styra upp den efter eget gottfinnande. De få tillfällen då en sådan process inte leder fram till vårt mål kallar vi då för olycksfall, force majeure eller liknande. Filosofiskt sett kan man dock hävda att processer aldrig har egen vilja och därmed aldrig mål, utan att målet bara finns hos dem som försöker påverka processen.

Kombinerar vi process i betydelsen processtyp med stor förmåga att domptera processen, kommer vi mycket nära begreppet metod. Processbegreppen inom verksamhetsanalys och kemi präglas bägge av detta synsätt. En juridisk process (rättegång) är däremot av konkret art och dess utfall är en öppen fråga ända tills processen avslutas.

[redigera] Juridisk process

Inom juridiken är process det lagligen reglerade förfarande, som har till ändamål att meddela rättsvård. Man har att skilja mellan process i trängre mening och exekution. Till grund för indelningen ligger olikheten i de uppgifter, som process i vidsträckt mening har att tillgodose, nämligen fastställelse och exekution. Medan processens i trängre mening uppgift är att fastställa, vad som är rätt, är syftet med exekution att bringa till verkställighet, vad som fastställts vara rätt. De rättsregler, som ha avseende på process, bilda processrätten, som är en del av den offentliga rätten. Huvudarterna av process i trängre mening är civilprocess och straffprocess. Är det rättsförhållande, som processen har till föremål, ett privaträttsligt förhållande, så är civilprocess för handen. Om åter processföremålet utgörs av det förhållande, som genom brott grundlagts mellan staten och den brottslige och innefattar ett straffanspråk från statens sida, föreligger straffprocess.

Positiv svensk rätt drar emellertid vidare gränser för begreppet straffprocess. En annan indelning, som inom den svenska processrätten är av betydelse, är den i processen vid de allmänna domstolarna och processen vid specialdomstolarna. För vissa mål vid de allmänna domstolarna gäller i viss mån särskilda regler, och man kan därför skilja mellan ordinär och extraordinär process vid dessa domstolar.

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)