Patronymikon
Wikipedia
Patronymikon, fadersnamn, är ett namn som har bildats för att markera vem ens far är. Till exempel de svenska son- och dotternamnen, Andersson, Svensson, Nilsson resp. Larsdotter, Andersdotter, Knutsdotter m.fl, vilka användes allmänt i Sverige till omkring år 1900, så även de isländska son- och dottirnamnen. Dessa skall emellertid inte förväxlas med dagens ärftliga son-namn, som är släktnamn.
Namn baserade på mödernet kallas metronymika.
Ursprungligen var patro- och metronymika inte släktnamn, då de inte är ärftliga.
I ryskan är det vanligt med fadersnamn tillsammans med förnamn och familjenamn (efternamn). Fadersnamnet bildas här av faderns förnamn med något av tilläggen -ovitj, -evitj, eller -itj för söner och -ovna, -evna eller -initjna för döttrar. Det fanns till exempel en rysk författare som hette Fjodor i förnamn och Dostojevskij i familjenamn. Eftersom hans pappa hette Michail fick han fadersnamnet Michajlovitj: Fjodor Michajlovitj Dostojevskij. En annan rysk författare hade en far som hette Andrej: Anna Andrejevna Achmatova.
Även arabiska namn med ibn eller bin, hebreiska med ben, arameiska med bar, skotska och irländska med Mac eller Mc och irländska med O' är patronymika. I kymriska används ordet ap (kort form av mab, son) mellan förnamnet och faderns namn och i somliga fall har detta sammansmält till vad som har kommit att bli släktnamn (till exempel Prichard av ap Richard, son till Richard). I Nederländerna förekom det länge parallellt med andra typer av släkt- och tillnamn (till exempel Rembrandt Harmenszoon van Rijn, varvid patronymikonet ofta förkortades, alltså Harmensz). I frisiska var, i likhet med förhållandet i Sverige, patronymika ända till 1800-talet vanligare än släktnamn inom allmogebefolkningen.