Origenes

Wikipedia

Origenes, född cirka 185, troligen i Alexandria, död cirka 254, var bibeltolkare, teolog och kyrkofader.

Sedan hans far, Leonidas, lidit martyrdöden 202, försörjde Origenes sig själv, sin mor och sin syster med att kopiera böcker, för hand. Fadern hade lärt honom mycket om både kristendomen och den grekiska litteraturen. Senare fick han undervisning i den kristna läran av Clemens Alexandrinus. Vid 18 års ålder var han lärare vid kateketskolan i Alexandria gick samtidigt på nyplatonikern Ammonios Sakkas föreläsningar. Genom sin kombination av klassisk kristen bildning och studier av den hedniska filosofin blev han en insiktsfull apologet, och vann många för kristendomen.

Biskop Demetrios i Alexandria blev hans ovän. Denna fiendskap bröt ut när Origenes efter åtskilliga resor lät viga sig till presbyter i Caesarea i Palestina 228. Biskopen lät på en synod i Alexandria 232 exkommunicera honom för kätteri och såg till att domen blev erkänd även i Västerlandet. Origenes valde då Caesarea till sitt verksamhetsfält. Han utövade ett stort inflytande på heretikerna. Under den decianska förföljelsen greps han och marterades, så att hans hälsa för alltid blev bruten. Han dog genom följderna av denna misshandel och begravdes i Tyrus.

Origenes skriftliga produktivitet saknar nästan motstycke; 6 000 större och mindre skrifter vittnar om det. Bibelverket Hexapla, den första kristna dogmatiken: De principiis, den jämförande framställningen mellan kristendomen och den grekiska filosofin, Stromata (i tio böcker), det apologetisk-polemiska arbetet Contra Celsum (i åtta böcker) var, så vitt man vet, hans största arbeten. Som kristlig tänkare gick han sin egen väg och blev genom denna sin originalitet på många håll misstänkt eller betraktad såsom kättare. Flera av de åsikter, som under 1800-talet med styrka förfäktades, hade honom till sin upphovsman. Synden betraktade han mera som en negation av det goda än som ett positivt ont, och i sammanhang därmed lärde han "apokatastasis". I treenighetsläran betonade han "Sonens subordination under Fadern", och i uppfattningen av bibeln drev han den egendomliga "allegoriska utläggningen". Origenes var den främsta representanten för den "idealistiska" riktningen bland kyrkofäderna.