Nefrotiskt syndrom
Wikipedia
Nefrotiskt syndrom (ibland förkortat NS) är ett tillstånd då njuren är skadad, vilket leder till att protein från blodet läcker ut i till urinen.
[redigera] Sjukdomsorsak
Njurens glomeruli filtrerar normalt blodet och renar det, genom att låta avfallsprodukter gå ut i urinen. Glomeruli består av fenestrerade det vill säga läckande kapillärer. Vätska, salt och andra små molekyler dylikt kan tränga igenom, men det ska protein normalt inte kunna göra. Vid netrotiskt syndrom har glomeruli blivit skadade på grund av exempelvis diabetes, glomerulonefrit eller långvarigt högt blodtryck. En person med nefrotiskt syndrom har protein i urinen och låga nivåer av albumin i blodet; det sistnämnda orsaker att vätska läcker ut från blodådrorna till vävnaderna, ödem. Kolesterolnivåerna i blodet, ökar och risken för proppar (trombos) likaså.
Hos barn orsakas 80% av alla nefrotiska syndrom av minimal change disease. Resten har fokal segmentell glomeruloskleros eller IgA-nefrit (som inte alltid behöver ge nefrotiskt syndrom). Hos vuxna är de vanligaste huvudorsakerna till nefrotiskt syndrom membranös glomerulonefrit, fokal segmentell glomeruloskleros samt diabetes, högt blodtryck och SLE.
Det vanligaste tecknet på nefrotiskt syndrom är att om man trycker på huden blir det en grop kvar. Detta kallas pittingödem ödem och beror på vätskeansamlingar i kroppen. Vätska kan även ansamlas på andra platser såsom i peritoneum. Tidiga tecken kan även vara med trombos (blodproppar), hög kolesterolhalt i blodet eller högt blodtryck (hypertension).
[redigera] Diagnos och behandling
I fall där det mängder proteiner i urinen är riktigt hög, kan det upptäckas med urinsticka. Bästa sättet att mäta mängden protein i urin urinförlusterna är dock att mäta totalmängden protein i urin från ett helt dyng. Om däri finns mer än några få gram protein, har personen nefrotiskt syndrom. Andra utredningar som kan göras är blodprov (kreatinin, urea, elektrolyter och glukos), ultraljud av njuren, samt njurbiopsi.
Eftersom syndromet inträffar på grund av någon underliggande orsak, är det främst denna som ska behandlas. Saltfattig kost är bra. Vid minimal change disease kan ibland steroider hjälpa. Blodtryckssänkande medel, sänkning av kolesterolnivån i blodet och antikoagulantika (medel som minskar benägenheten till blodlevring) är andra behandlingar som kan användas. I de flesta sjukdomar med nefrotiskt syndrom brukar ACE-hämmare hjälpa.
