Neandertalmänniska
Wikipedia
| ?Neandertalmänniska Status i världen: Förhistorisk |
|
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | primater Primates |
| Underordning: | Haplorhini |
| Parvordning: | Smalnäsor Catarrhini |
| Överfamilj: | Människoartade Hominoidea |
| Familj: | Människoapor Hominidae |
| Släkte: | Människor Homo |
| Art: | Neandertalmänniska H. neanderthalensis |
|
|
|
| §† Homo neanderthalensis Auktor: King, 1864 |
|
 Neandertalskalle funnen 1908 i La-Chapelle-aux-Saints i Frankrike.
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Neanderthalmänniska (Homo neanderthalensis), eller Neandertalare, (ibland kategoriserad som en underart till människan, Homo sapiens neanderthalensis), var en förhistorisk människa med utbredning från och med cirka 350 000 år sedan i Europa och västra delarna av Asien, utdöd i Europa för cirka 30 000 år sedan, döpt efter dalen Neanderthal i Tyskland, där man fann det första fossilet efter en neanderthalare år 1856.
Innehåll |
[redigera] Utseende
Den nutida människans kranium är mer runt, ansiktet plattare, och hakan mer utskjutande. Neanderthalaren hade markerat nackutskott, rundare ansikte och "flyende" panna och haka. Neanderthalarna hade också en större hjärna än vi, omkring 1500-1600 cm³ i genomsnitt, var kraftigt byggda, och anpassade för ett arktiskt klimat.
[redigera] Kulturen
Redskapskulturen kännetecknas av bearbetade stenredskap som handyxor, tveeggade redskap och skrapor. Fynd av kastvapen som kastspjut och pilbågar saknas och inte heller några fynd med konstnärliga eller dekorativa detaljer har gjorts. Det har gjorts fynd som tolkats som att neanderthalarna ibland begravde sina anhöriga, men detta har på senare tid ifrågasatts och flertalet av dessa fynd är nu föremål för omtolkning.
[redigera] Neanderthalmänniskans försvinnande
Neanderthalarna anses ha utkonkurrerats eller utrotats av den från Afrika utgångna moderna människan under en period som spann mellan 40 000 och 20 000 år sedan.
[redigera] Neanderthalmänniskans arttillhörighet och hybridformer
Det har hittats korsningar av människa och neanderthalare, men bara ett fåtal, och bara i första generation. Frånvaron av mellanformer visar än så länge tydligt på att hybriden var steril, och att det rör sig om två arter. Se artbegreppet. Ibland publiceras dylika korsningar som spektakulära "bevis" för att de båda arterna korsades, och att Neanderthalaren är vår förfader, men i själv verket bekräftar alla dessa en-generations-korsningar bara teorin, tills den dag man finner mellanformer under en längre period som visar att korsningen var fertil.
Det finns även en teori att Neanderthalarna dog ut på grund av dessa korsningar, vilka undan för undan bara producerade steril avkomma.
[redigera] Fyndorter
Man har än så länge hittat lämningar av 75 Neandertalindivider[källa behövs].
- 1856 i Feldhofgrottan i Neanderthal i Tyskland
- Tautavelmänniskan hittades 1971 i byn Tautavel, 30 km från Perpignan, i Sydfrankrike. Ett cirka 450 000 år gammalt skelett från en ung man, med cirka 1150 cm3 hjärna, och cirka 75 kroppsdelar. Länk: [1]
- 1982 i Kebara, en grotta i Israel, ett nästan komplett skelett förutom skalle och lårben.
- augusti 1993 Dederiyehgrottan, Syrien, välbevarat skelett med över 200 kroppsdelar, efter ett barn.
- Varggrottan på Bötombergen i Kristinestad/Bötom, Österbotten, Finland.
- Shanidar, en grotta i norra Irak
[redigera] Fyndorter för korsningar
- 1999, ett skelett från en fyraårig pojke hittades av en arkeolog i ett kaninhål nära kusten norr om Lissabon i Portugal. Pojken hade begravts rituellt t.ex. med ockra.
