Nazgûl
Wikipedia
Nazgûl, ringvålnader (Quenya:Úlairi), är litterära figurer som förekommer i J. R. R. Tolkiens böcker om Härskarringen. Nio dödliga av människornas släkte gavs varsin ring av Sauron. Man är inte riktigt säker på var de nio ringvålnaderna härstammar ifrån, men det sägs att tre utav dem en gång var stora män av Númenor och en, Khamûl, kom öster ifrån. De blev under sin livstid mäktiga män, kungar, trollkarlar och krigare, men med tiden förvandlades de allt mer och blev korrumperade, förstörda och förslavade under Saurons och Härskarringens makt. Odödliga och osynliga tjänar de Sauron på jakt efter härskarringen.
Deras arsenal av dödliga vapen begränsade sig inte bara till fysiska vapen: de var ständigt omgivna av en aura av terror som påverkade alla utom de allra starkaste levande varelserna. Deras andedräkt var giftig och deras skrin orsakade skräck och förtvivlan. Deras farligaste vapen var skräcken de åstadkom.
Nazgûlerna är odödliga och det enda sättet de kan oskadliggöras är med hjälp av klingor smidda i det sedan länge sjunkna landet Númenor.
De rider på Mordors svarta hästar och bevingade varelser. De residerar i Minas Morgûl och deras ledare är Häxmästaren av Angmar. När Sauron förintas vid Härskarringens förstörelse i Domedagsberget går även Nazgûlerna under.
