Myasthenia gravis
Wikipedia
Myasthenia gravis, myasteni, är en muskelsjukdom som kännetecknas av svaghet i skelettmuskulatur. Sjukdomen är autoimmun och leder till nedbrytning av acetylkolinreceptorer i nervcellsklyftan (synapsen). Resultatet blir att acetylkolin inte förmår att alstra den ändring i membranpotentialen som är nödvändig för att ge en muskelkontraktion. När acetylkolin inte längre kan fungera som transmittor kommer inte nerven att fungera längre, vilket i sin tur leder till att muskeln inte kan kontraheras.
Det karakteristiska för sjukdomen är uttröttbarhet, det vill säga att muskelstyrkan initialt är normal eller nästan normal men minskar efterhand som patienten använder sina muskler. Vanliga symtom är muskelsvaghet i huvudets muskler som kan ge dubbelseende, hängande ögonlock och sluddrigt tal. Svaghet i större muskelgrupper kan ge svårigheter att gå i trappor eller hålla ut armarna.
Sjukdomen är inte direkt ärftlig men som med de flesta autoimmuna sjukdomar existerar det troligtvis en ärftlig faktor som predisponerar för sjukdomen. Kombinationen av arvsanlag och miljöfaktorer lägger grunden för sjukdomen. Det är en sällsynt sjukdom och man beräknar att ca 1000 personer har myasthenia gravis i Sverige.
Det finns ingen botande behandling mot myasteni, men sjukdomen kan bromsas med acetylkolinesterashämmare, en typ av läkemedel som ökar mängden acetylkolin i synapsen. Många blir också bättre om tymus, en körtel bakom bröstbenet, opereras bort.
[redigera] Källor
- Apoteket AB, Läkemedelsboken 2005/2006. Uppsala 2005
- Fagius, Jan (red.), Neurologi. Stockholm 2006
