Muskelkontraktion
Wikipedia
 |
Denna artikels kvalitet är ifrågasatt. |
| Förbättra gärna texten. Anledning: Ingen anledning angavs. Se diskussionssidan för mer information. Om ingen motivering skrivs på diskussionssidan löper denna varningsruta stor risk att plockas bort. |
Muskelkontraktion är den process varvid muskelvävnad kontraheras. Histologiskt består muskelvävnad av muskelfibrer som är multikärniga, avlånga celler. Cellerna innehåller i sin tur muskelfibriller som är uppbyggda av s.k. sarkomerer. En sarkomer består av aktinfilament, (tunna filament) myosinfilament (tjocka filament) mfl proteiner.
För att påbörja en kontraktion krävs att en nervimpuls når muskeln. Då släpps calcium ut från det sarkoplasmatiska retiklet (SR) och kan binda till ett proteinkomplex med tre olika sorters troponin. Detta medför att ett annat protein, tropomyosin, flyttas ur sitt viloläge och möjliggör för aktin och myosin att binda till varandra. Kontraktionen kräver energi i form av ATP (adenosintrifosfat). Genom en process som kallas korsbryggecykeln kan sedan aktin och myosin "klättra" på varandra och på så sätt få sarkomeren (och därmed hela muskeln) att dras ihop.
Kontraktionen kan antingen vara isometrisk eller isotonisk. En isometrisk kontraktion innebär att muskelns längd är konstant medan spänningen ökar, och en isotonisk innebär att muskeln förkortas under konstant belastning (förutsatt att kraftutvecklingen i muskeln överstiger belastningen som lagts på).
I hjärtats muskelkontraktioner har Calcium jonen en speciell roll. (även i den övriga kroppens muskelkontraktioner). Aktionspotential från en pacemakercell öppnar voltage-gated channels så calcium joner kan gå in. Dessa triggar mer calcium frigörning från det sarcoplasmica reticulum där de flesta calcium joner kommer ifrån. Dessa binder till tropoin & tar intiativ till kontraktion.
 Denna medicin- eller hälso- och sjukvårdsrelaterade artikel är bara påbörjad. Hjälp Wikipedia genom att fylla i mer! |
