MiG-3
Wikipedia
MiG-3 |
|
| MiG-3 | |
|---|---|
| Beskrivning | |
| Typ | jaktplan |
| Besättning | 1 |
| Första flygning | |
| I aktiv tjänst | |
| Varianter | |
| Tillverkare | Mikojan-Gurevich |
| Generella egenskaper | |
| Längd | 8,25 m |
| Spännvidd | 10,20 m |
| Höjd | 3,50 m |
| Vingyta | 17,5 m2 |
| Tomvikt | 2 699 kg |
| Lastförmåga | |
| Maximal startvikt | 3 490 kg |
| Motor | 1 × Mikulin AM-35A vattenkyld V-12 |
| Motorstyrka | 1 007 kW (1 350 hk) |
| Prestanda | |
| Maximal hastighet | 640 km/h |
| Räckvidd vid maximal vikt | 1 250 km |
| Transporträckvidd | |
| Maximal altitud | 12 000 m |
| Stigförmåga | 14,7 m/s |
| Kraft/viktförhållande | 0,30 kW/kg |
| Beväpning | |
| Kanoner / kulsprutor | 1 × 12,7mm UBK ksp 2 × 7,62mm ShKAS ksp |
| Bomber | 2 × 100 kg |
| Raketer | 6 × 82mm RS-82 |
MiG-3 är ett sovjetiskt stridsflygplan. Det är enmotorigt propellerflygplan, som konstruerades av Mikojan-Gurevich 1939.
MiG-3, som var en utveckling av MiG-1, flög första gången 5 april 1940 och kom ut på förband som jaktflygplan 1941 där det tjänstgjorde fram till andra världskrigets slut. Tack vare att planet var lätt att underhålla i fält och att det var lätt att få fram reservdelar blev det väldigt tillförlitligt.
MiG-3 är lågvingat monoplan med infällbart landningställ. Första varianten var instabil med kort aktionsradie, varför en modifiering infördes efter att 100 flygplan tillverkats. Flygplanet försågs med ny cockpit, modifierade vingrötter, kraftigare vapen samt större bränsletank för att öka aktionsradien.
Totalt tillverkades 3 322 exemplar i tre varianter fram till 1942 då tillverkningen upphörde.
