Web Analytics
Privacy Policy Cookie Policy Terms and Conditions Macintosh - Wikipedia, den fria encyklopedin

Macintosh

Wikipedia

Den första Macintosh-datorn, lanserad 1984.
Den första Macintosh-datorn, lanserad 1984.

Macintosh, eller Mac (ska inte förväxlas med Mach, som syftar på den underliggande UNIX-versionen, kärnan, som Mac OS X är baserad på, eller MAC-adress, nätverksinterfacets "personnummer") är namnet på en persondator från det amerikanska datorföretaget Apple Computer. Namnet har hämtats från den amerikanska äppelsorten McIntosh. Jef Raskin, en av nyckelpersonerna i det ursprungliga Macintosh-projektet, var förtjust i denna äppelsort och valde därför namnet men ändrade stavningen då det redan fanns ett företag som hette McIntosh. Apples Macintosh-datorer använder i regel det medföljande operativsystemet Mac OS. Den första datorn som kallades Macintosh introducerades 24 januari 1984.

Apple har marknadsfört Macintosh som en dator för kreativa personer som vill använda datorn som ett produktivt verktyg utan att besväras av tekniska detaljer. Detta handlar främst om själva operativsystemet, Mac OS som medföljer varje Macintosh. Speciellt de olika versionerna av Mac OS X, introducerat 2001, har fått goda omdömen från många olika läger, då det kombinerar de avancerade möjligheterna från UNIX med användbarheten i Mac OS. Huruvida Macintosh verkligen är så mycket enklare att använda än exempelvis Microsoft Windows är omtvistat. Säkert är att Macintosh mera sällan har problem med hårdvara och drivrutiner, eftersom maskinerna designas och byggs av Apple från grunden. Apple's formgivning och design har väckt stor uppmärksamhet i världen och en stor mängd Appleprodukter har vunnit designutmärkelser. Många gånger har de satt trender i rörelse och ofta kopieras modellerna - med varierande resultat - av andra datortillverkare.

Virus, trojaner, modemkapning och intrång finns inte i samma utsträckning för Macintosh. Dessa stora problem inom IT berör inte denna plattform lika mycket och därför har många auktoriteter rekommenderat Macintosh för alla som vill slippa sådant. Förklaringen anses både vara att marknaden är relativt liten (och alltså inte lika lönande att exploatera) och att operativsystemet i sig är säkrare än exempelvis Microsoft Windows.

Innehåll

[redigera] Historia

Apple Computer hade i slutet av 1970-talet haft framgångar med sina Apple II-datorer. 1979 besökte Steve Jobs och några ingenjörer från Apple Xerox PARC på inbjudan av Xerox för att titta på företagets arbete med Xerox Star, efterföljaren till Xerox Alto, och blev där övertygade om att framtiden låg i grafiska användargränssnitt. Besöket fick stor inverkan på de pågående utvecklingsprojekten för de datorer som skulle få namnen Lisa och Macintosh.

Föregångaren till Macintosh, Lisa, introduceras i januari 1983, och hade många av delarna i det grafiska användargränssnitt som skulle bli ett kännemärke för Macintosh. Lisa var i första hand tänkt för företag och affärskunder men blev inte någon större kommersiell framgång. Konkurrensen från IBM:s PC som lanserats 1981 blev stor främst tack vare prisskillnader och IBM:s starka ställning bland företagen.

Macintosh lanserades 24 januari 1984 och fick tack vare programvara som Adobe Pagemaker och Apples skrivare LaserWriter snabbt spridning inom det område som skulle komma att kallas desktop publishing. Under utvecklingen av arkitekturen valdes dåtidens (enligt Steve Wozniak) mest exklusiva och snabbaste processor Motorola 68000.

Reklamfilmen för lanseringen av de nya modellerna innehöll en springande atlet som kastar en hammare på en stor bioduk, för att störta en talande diktator. Tanken var att "diktatorn" skulle tolkas motsvara IBM, som vid den tidpunkten var den största datorleverantören. Reklamfilmen syftar även på det samhälle som science-fictionromanen 1984 påstår ska komma, och en kort text, "1984 blir inte vad 1984 var tänkt att bli", avslutar reklamen.

[redigera] Arkitektur

Macintosh i dess olika modeller har introducerat och populariserat många nyheter både inom mjukvara och hårdvara:

  • Det grafiska användargränsnittet med skrivbord (desktop), ikoner o.s.v.
  • Användningen av mus som verktyg att peka på skärmen.
  • WYSIWYG (What you see is what you get) textredigering och ordbehandling.
  • Desktop publishing
  • Högtalare och mikrofon som standardutrustning
  • Stöd för Ethernet som standard.
  • Firewire för videokommunikation och anslutning av kringutrustning.
  • USB för anslutning av kringutrustning.

[redigera] 68k

I samtliga Macintosh modeller fram till och med bytet till PowerPC-processorer finns någon variant av processor ur Motorolas 68k-serie. Exempel på processorer som används ur denna seria är bland annat 68000, 68020, 68030 och 68040.

[redigera] PowerPC

Vid början av 1990-talet moderniserades arkitekturen vidare med de nya RISC-baserade PowerPC-processorerna PPC 601, PPC 603 och PPC 604. Det var konsortiet Apple, IBM och Motorola (AIM) som stod för teknikutvecklingen av processorerna, baserad på IBM:s POWER-teknik och Motorolas RISC-processor 88000. Omkring 1999 moderniserades PowerPC-arkitekturen ytterligare med AltiVec-tekniken (av Apple kallat Velocity Engine), en vektorenhet som härrör från utvecklingen av superdatorer. I augusti 1999 introducerades Power Mac G4, med en processor från Motorola baserad på AltiVec. Den först introducerade modellen (PowerPC 7400) hade hastigheter på 350-450 MHz.

I juni 2003 introducerades Power Mac G5, världens första persondator med 64-bitarsprocessorer, PowerPC 970, som var den femte generationen i processorfamiljen.

Under många år har Macintosh-arkitekturen försökt hålla låg värmeutveckling och energiförbrukning på processorerna. Utvecklingsmässigt har detta varit en fördel eftersom andra tekniker än just klockfrekvensen har förbättrats (exempelvis nivåminnen L1, L2 o.s.v. samt avancerade scheman för att köa specifika instruktioner för senare exekvering). Dessutom är tillverkningsprocessen inte lika krävande som den är för höga klockfrekvenser. Nackdelen är dock den stora roll klockfrekvensen haft ur marknadsföringssynpunkt.

Apple använde PowerPC-processorn mellan åren 1994 och 2006.

[redigera] Intel

MacBook Pro, den första bärbara Mac med intelprocessor.
MacBook Pro, den första bärbara Mac med intelprocessor.

Den 6 juni 2005, på Worldwide Developers Conference, bekräftade Steve Jobs det rykte som då florerat under ett par dagar att Apple beslutat sig för att lämna PPC-arkitekturen till förmån för Intel-baserade processorer. Under 2006 ersattes PPC-processorerna i samtliga nytillverkade datorer i produktfamiljerna iMac och Mac Mini, medan övriga produktfamiljer helt ersattes - laptop-familjerna iBook och PowerBook ersattes av de intelbaserade MacBook respektive MacBook Pro och PowerMac ersattes av Mac Pro. Steve Jobs motiverade processorbytet med två argument:

  • Högre förväntad prestanda. Apple kunde inte hålla sitt löfte om att få fram en Power Mac G5 med en klockfrekvens på 3 GHz.
  • Lägre energiförbrukning. Apple har inte lyckats tillverka en PowerBook med G5-processor.

Båda argumenten låter ana en frustration gentemot IBM som dessutom anses vara huvudorsaken till att Apple har haft svårt att få fram tillräckligt med datorer till butikshyllorna.

Det har givetvis spekulerats vilt kring bytet och ett par argument som dykt upp är:

  • Billigare processorer vilket leder till billigare datorer.
  • Tillgång till en mängd andra Intel-teknologier till exempel inom trådlösa nätverk och processorer för mediaspelare eller handdatorer samt möjligheten att direkt kunna köra Windowsprogram under Intels Virtulazitationteknologi.
  • Möjlighet att konstruera avancerade kopieringsskydd för mediafiler inför en eventuell framtida filmvariant av iTunes Music Store.

[redigera] Programvara

[redigera] Alternativa operativsystem

Det går även att köra andra operativsystem än Mac OS på en Macintosh. Genom åren har bl.a. följande operativsystem kunnat startas på en Macintosh:

  • A/UX
  • BeOS
  • BSD
  • GNU/Linux - De flesta större distributionerna kompileras för PPC och till exempel Yellow Dog Linux är specialgjort för Macintosh.
  • MkLinux - (skiljer sig från Linux då det byggs ovanpå Mach-kärnan.)

Med hjälp av tredjepartsprogram som till exempel Virtual PC kan man emulera en Intelprocessor för att kunna intallera olika Windows-versioner på en vanlig Mac. Datorn kan då inte bootas till Windows som istället körs ovanpå Mac OS, antingen i ett fönster eller i helskärmsläge. Dessutom kan man installera en lång rad andra operativsystem gjorda för intelprocessorer genom Virtual PC.

Från och med Apples nästa version av Mac OS X, Leopard, kommer det finnas inbygt stöd för att installera Windows XP. Redan nu kan man gratis ladda ner en betaversion av tjänsten, kallad Boot Camp, från Apples hemsida. Boot Camp skapar en partition på en redan formaterad hårddisk och låter användaren välja mellan olika windowsvänliga filsystem. När partitionen är skapad kan användaren sedan installera Windows XP. När man sedan startar datorn får användare välja att starta Mac OS X eller Windows XP. Det experimenteras friskt med att använda Boot Camp för andra operativsystem än Windows XP.

[redigera] Macintosh-kuriosa

  • För introduktionen av Macintosh producerades en reklamfilm baserad på George Orwells 1984, regisserad av Ridley Scott.
  • I första versionen av Macintosh fanns ett ljud som hette Xylophone. Eftersom Apple Computer efter en stämning från Apple Records lovat att inte syssla med musik i någon form, byttes namnet till Sosumi. Detta sades vid något tillfälle betyda "frånvaron av ljud" men utläses i själva verket "So-sue-me" ("stäm mig då").
  • Matrisen ur vilken skalet till den första Macintoshdatorn tillverkades signerades av dem som var med och utvecklade hårdvaran, därför finns deras autografer på insidan av skalet i samliga datorer som tillverkades i denna serie.

[redigera] Externa länkar

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org../../../m/a/c/Macintosh.html
THIS WEB:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2008 (no images)

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - bcl - be - be_x_old - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - co - cr - crh - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dsb - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - ext - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gan - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - hak - haw - he - hi - hif - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kaa - kab - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mdf - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - mt - mus - my - myv - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - quality - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - rw - sa - sah - sc - scn - sco - sd - se - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sr - srn - ss - st - stq - su - sv - sw - szl - ta - te - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu -

Static Wikipedia 2007:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu

Static Wikipedia 2006:

aa - ab - af - ak - als - am - an - ang - ar - arc - as - ast - av - ay - az - ba - bar - bat_smg - be - bg - bh - bi - bm - bn - bo - bpy - br - bs - bug - bxr - ca - cbk_zam - cdo - ce - ceb - ch - cho - chr - chy - closed_zh_tw - co - cr - cs - csb - cu - cv - cy - da - de - diq - dv - dz - ee - el - eml - en - eo - es - et - eu - fa - ff - fi - fiu_vro - fj - fo - fr - frp - fur - fy - ga - gd - gl - glk - gn - got - gu - gv - ha - haw - he - hi - ho - hr - hsb - ht - hu - hy - hz - ia - id - ie - ig - ii - ik - ilo - io - is - it - iu - ja - jbo - jv - ka - kg - ki - kj - kk - kl - km - kn - ko - kr - ks - ksh - ku - kv - kw - ky - la - lad - lb - lbe - lg - li - lij - lmo - ln - lo - lt - lv - map_bms - mg - mh - mi - mk - ml - mn - mo - mr - ms - mt - mus - my - mzn - na - nah - nap - nds - nds_nl - ne - new - ng - nl - nn - no - nov - nrm - nv - ny - oc - om - or - os - pa - pag - pam - pap - pdc - pi - pih - pl - pms - ps - pt - qu - rm - rmy - rn - ro - roa_rup - roa_tara - ru - ru_sib - rw - sa - sc - scn - sco - sd - se - searchcom - sg - sh - si - simple - sk - sl - sm - sn - so - sq - sr - ss - st - su - sv - sw - ta - te - test - tet - tg - th - ti - tk - tl - tlh - tn - to - tokipona - tpi - tr - ts - tt - tum - tw - ty - udm - ug - uk - ur - uz - ve - vec - vi - vls - vo - wa - war - wo - wuu - xal - xh - yi - yo - za - zea - zh - zh_classical - zh_min_nan - zh_yue - zu