Litium
Wikipedia
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Allmänt | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, kemiskt tecken, nummer | litium, Li, 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kemisk serie | alkalimetaller | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Grupp, period, block | 1 (VA), 2, s | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Densitet | 535 kg/m3 (273 K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Hårdhet | 0,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Utseende | silvrigt vit/grå |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomens egenskaper | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atommassa | 6,9341 u | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Atomradie (beräknad) | 145 (167) pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kovalent radie | 134 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| van der Waalradie | 182 pm | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronkonfiguration | [ He ]2s1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| e− per energinivå | 2,1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Oxidationstillstånd (oxid) | 1, (stark bas) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kristallstruktur | kubisk rymdcentrerad | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ämnets fysiska egenskaper | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Materietillstånd | fast | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Magnetiska egenskaper | icke magnetisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältpunkt | 453,69 K (181 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Kokpunkt | 1615 K (1347 °C) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Molvolym | 13,02·10-6 m3/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångbildningsvärme | 145,92 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Smältvärme | 3 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ångtryck | 1,63·10-8 Pa vid 453,7 K | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Ljudhastighet | 6000 m/s vid 293,15 K | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Diverse | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektronegativitet | 0,98 (Paulingskalan) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmekapacitet | 3582 J/(kg·K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Elektrisk ledningsförmåga | 10,8·106 S/m (Ω−1·m−1) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Värmeledningsförmåga | 84,7 W/(m·K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1a jonisationspotential | 520,2 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2a jonisationspotential | 7298,1 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3e jonisationspotential | 11815,0 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4e jonisationspotential | kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5e jonisationspotential | kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6e jonisationspotential | kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7e jonisationspotential | {{{joniseringspot-7}}} kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8e jonisationspotential | {{{joniseringspot-8}}} kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9e jonisationspotential | {{{joniseringspot-9}}} kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10e jonisationspotential | {{{joniseringspot-10}}} kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||||||||
| Mest stabila isotoper | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | ||||||||||||||||||||||||||||||||||
Litium är atomslag och grundämne nr 3 i det periodiska systemet. Litium tillhör gruppen alkalimetaller. I ren form är litium en silvervit mjuk metall som oxideras snabbt i luft och vatten. Ämnet måste därför förvaras i syrefria vätskor som till exempel fotogen. Litium är det lättaste grundämnet som är fast vid normal rumstemperatur.
Vid upphettning i en låga avger litium en karminröd färg på grund av att litiumet lätt joniseras.
Litium används främst i olika legeringar, i batterier och i mediciner mot bipolärt syndrom. Litiumklorid och litiumbromid (LiCl, LiBr) är starkt vattenupptagande och används i många vetenskapliga sammanhang som torkmedel. På den tiden det begav sig, användes även litium för framställning av vätebomber - under termonukleära förhållanden sönderdelades litiumet till tritium som bidrog till fusionsreaktionens styrka.
[redigera] Historia
Litium upptäcktes av svensken Johan August Arfwedson 1817 i mineralet petalit från Utö. Namnet litium kommer av det grekiska ordet λίθεος [litheos], sten. Metallen litium framställdes i ren form först av de engelska kemisterna William Thomas Brande och Humphrey Davy år 1818 genom elektrolys av litiumoxid.
[redigera] Se även
- periodiska systemet
- litiumbatteri
- litiumjonbatteri (Li-jonbatteri)
