Kustpipare

Wikipedia

?Kustpipare
Kustpipare i sommardräkt
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Djur Animalia
Stam:	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam:	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass:	Fåglar Aves
Ordning:	Vadarfåglar Charadriiformes
Underordning:	Vadare Charadrii
Familj:	Pipare och vipor Charadriidae
Släkte:	Pipare Pluvialis
Art:	Kustpipare P. squatarola
Vetenskapligt namn
§Pluvialis squatarola Auktor: Linné, 1758


Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Kustpiparen (Pluvialis squatarola) är en fågel som tillhör släktet pipare i familjen pipare och vipor.

[redigera] Utseende och läte

En vuxen kustpipare blir 25 till 30 centimeter stor och väger 170 till 320 gram. Vingbredden är 55 till 63 centimeter. Kustpiparen kan bli upp till 18 år gammal. Kustpiparen är en stor pipare med krftig kropp och stort huvud. Dess ben är gråsvarta och näbben, som är ganska kort och kraftig, är gråsvart i alla dräkter.

Fjäderdräkten hos de adulta fåglarna under häckningstiden är svart i ansiktet, på strupen, bröstet och kroppsidor. Hos honorna är detta svarta något gråare och med stänk av vitt. Manteln är kontrastrikt svart- och vitbrokig och detta sträcker sig upp i nacken och upp på hjässan. Mellan detta fält och kindernas och halsens svarta färg har kustpiparen ett vitt ögonbrynsstreck som går ihop i pannan. Detta vita fält sträcker sig sedan ned bakom örontäckarna och ned i två större vita fält på sidorna av bröstet. I flykten ser man de vita vingundersidor förutom i armhålorna där de är svarta. På ovansidan vingen har de ett brett vitt vingband. De har vit övergump och gråstreckade stjärtband.

Den juvenila dräkten och vinterdräkten är ganska lika. Ovansidan är gråbeige, buk och undrgump vitaktiga och bröstet vattrar i en ljust beigegrå ton. I flykten kan man tydligt se de svarta armhålorna och de breda vita vingbandet på ovansidan.

Det trestaviga melankoliska locklätet låter ungefär "pieyt" eller "piy-aa-i".

[redigera] Biotop och utbredning

Kustpiparen går ofta ensam eller i små grupper och lever huvudsakligen på den arktiska tundran, från norra Ryssland till Kanada och Alaska. Närmast Sverige häckar den på Kaninhalvön. Vid kusterna i Norden och Centraleuropa syns det mest under flyttningen. Den passerar regelbundet Sverige. På vintern lever kustpiparen vid kuster i södra Europa, vid Medelhavet och söderut ner till Sydafrika.

[redigera] Föda

Kustpiparen livnär sig av maskar, kräftdjur, snäckor, insekter och deras larver.

[redigera] Häckning

Kustpiparen blir könsmogen efter två år. Häckningstiden sträcker sig från juni till juli. Boet är en grop, oftast på en upphöjning för att ge möjlighet till utsikt, som är inredd med gräs och strån. Honan lägger fyra ägg i boet och ruvar dem i fyra veckor, tills de kläcks. Om en fara hotar lurar föräldrarna iväg djuren åt ett annat håll för att skydda ungarna. Efter fem till sex veckor blir ungfåglarna flygga. Beståndet av kustpipare öster om Atlanten beräknas till omkring 200 000 stycken.