Kulning
Wikipedia
Kulning, fäbodsång, på Jämtländsk dialekt 'kauke' (uttalas köuke), inhemsk skandinavisk sångform, använd som en form av locksång för att valla tamdjur, skrämselsång för att skrämma iväg rovdjur (varg, björn, järv, etc.) och som kommunikation mellan människor långt ifrån varandra.
Sångformen är känd som av teknik vid boskapsskötsel från medeltiden, och förknippas särskilt med fäbodskulturen. Kulning utförs oftast av kvinnor. Till skillnad från jojk finns ingenting som tyder på att kulning använts i religösa ritualer.
