Krypgrund
Wikipedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. |
| Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som saknar wikiformatering. |
Krypgrund, en typ av grundläggning för hus som bygger på att en ventilerad luftficka skapas mellan markytan och bjälklaget. Luftfickan isolerar huset från markens kyla. Hus med krypgrund kan råka ut för fuktrelaterade problem varför grundläggningstypen idag anses som en riskkonstruktion. Särskilda åtgärder kan behöva göras.
Innehåll |
[redigera] Fuktkällor
- Sommarkondens, vilket anses som den största problemkällan.
- Grundvattennivån kan bli så hög att vatten kan komma upp i dagen.
- Ytvatten från utsidan kan under vissa omständigheter tränga in i grunden.
- Markfukt rent allmänt. Markfukten tar aldrig slut då den i marken är kopplad till grundvattnet.
- Skador på VVS-installationer.
- Vatten som kommer uppifrån av olika anledningar.
[redigera] Sommarkondens
Tiden efter midsommar och en tid in på hösten är lufttemperaturen som högst samtidigt som det är mycket fukt i luften. (Varm luft kan bära mycket vatten) Kvällstid då temperaturen sjunker kan det märkas som dagg. I krypgrunden är det hela tiden relativt kallt. Krypgrunden kan jämföras med en fuktig kall bergskreva i naturen. Temperaturen i grunden kan sommartid vara mellan 8 till 15 grader C. Om man tar en pilsner ur kylskåpet (8°C) så blir den fuktig i sommarluften. (Pröva samma sak på vintern) Den varma fuktiga luften som kommer in genom grundens ventilation kondenseras när temperaturen på luften sjunker. Man kan ibland se fuktfläckar på bjälklagets undersida som beror på det. Många gånger är det mer fuktigt i närheten av ventilationsöppningarna. Fuktpåkänningen av sommarkondens är årstidberoende och återkommer varje år. Man ha kontroll över luftfuktigheten i krypgrunden genom att placera en hygrometer där. Nyare hus är som regel välisolerade och tar ofta stor plats på marken och är därigenom tyvärr ofta kallare i grunden. Att öka ventilationen i grunden genom att göra fler kattgluggar eller att sätta in en fläkt kan göra att man får mer problem med sommarkondens. Däremot kan som jämförelse ett hus som står på plintar och där inget gjorts som kan hindra luften att fritt cirkulera fungerar klara sig. Då kan temperaturen under huset någorlunda följa utomhustemperaturen och inga problem behöver uppkomma.
[redigera] Fuktrelaterade problem
Mikrobiell påväxt som kan ge olägenhetsproblem Mikrobiell påväxt kan ge problem med hållfasthet på trämaterial. Korrosion av metaller.
[redigera] Inomhusmiljön påverkas
Det är högre lufttryck i grunden än inomhus vid golvnivå. Det gör att de lukter och luftburna partiklar som skapas på biologiskt nedbrytbart material i den fuktigagrunden lätt kan komma upp i vistelsezonen och kan där orsaka lukt och ohälsoproblem. En byggnad är som regel inte tät. Det läcker luft vid kabelgenomföringar och andra installationer. Det läcker luft vid byggblocksskarvar etc. Det finns mängder med läckmöjligheter. Om man satte huset i sjön så skulle man troligtvis inte räkna med att det höll tätt som en båt. Det kan räcka med mycket små mängder för att en person med förhöjd känslighet skall få besvär.
Lukten kommer efter en tid inte endast från mikrobiellt angripet material. Byggnadsmaterial, isolering mm. blir doftsmittat. Kan kännas igen av att även kläder kan få en osund lukt som sitter kvar.
[redigera] Exempel på åtgärder
[redigera] Tillför värme
Genom att tillföra värme sänks den relativa fuktigheten i grunden. Det finns framförallt två metoder som etablerats på senare år. Antingen tillförs värme med styrning så att så lite värme som möjligt används med hänsyn till skaderisken eller så tillförs så mycket värme som möjligt från en gratis värmekälla, vanligen solenergi. Forskning vid flera tekniska högskolor såväl i Sverige som i Finland har visat att de bägge metoderna är mycket energieffektiva samt förebygger mögel- och rötproblem väl. Dessutom sänks värmekostnaden i huset eftersom grunden blir varmare.
[redigera] Avfukta
Genom avfuktningsaggregat kopplat till grundventilationen kan fuktighet undvikas. Det är då viktigt att grunden är tät så att avfuktningsaggregatet inte behöver torka onödigt mycket luft. Avfuktningsaggregatet kopplas som regel så att man uppnår något lägre tryck i grunden. Man vill ju inte få upp luft från grunden till inomhus. Kan vara enda metoden som är möjligt att använda om kryputrymmet är så begränsat att det inte går att komma fram för andra åtgärder.
[redigera] Varmgrund
Skapa en varmgrund kan göras genom att riva ur allt skadat och doftsmittat material samt ta bort ett gott stycke av markmaterialet. Återställa med nytt friskt materal samt återfylla marken med isolerande material som lecakulor. Isolera runt grundmurarna samt lägga plast på marken i grunden och ansluta den tätt en bit upp på grundmurarna. Ansluta en sugande fläkt till grunden och skapa tilluft från inomhus så att varm luft fås att cirkulera i grunden innan den blåses ut, helst över tak för att ev. lukter ej skall skapa besvär. Det är viktigt att få det så tätt att ett undertryck relativt inom hus kan uppräthållas. Det kan vara svårt av flera anledningar. Dels så finns av nödvändighet markdränering och om den är intakt så kommer luft att läcka in i grunden genom den. Byggnaden eller marken rör sig vilket kan leda till sprickbildningar och luftläckage. Åtgärden kan jämföras med att ha gjort en källare.
[redigera] Isolera bjälklaget
Isolera bjälklaget på undersidan med ett material som ej kan angripas mikrobiellt. Kan göras preventivt om inga skador tidigare har uppstått samt om grunden för övrigt är mycket ren. Inget biologiskt material får finnas i grunden. Det måste vara fullständigt rent från sådant som sågspån, jord, byggskräp etc. Om biologiska materielrester i grunden angrips mikrobiellt kan grunden till slut komma att lukta och stor risk finns att luft från grunden kommer upp i vistelsezonen.
[redigera] Klimatzon
Ett tätt kontinuerligt isoleringsskikt av icke biologiskt nedbrytbart material som ansluter mot syll och grundmur med en spalt mot blindbotten. Spalten hålls i undertryck liknande som för varmgrund och skapar en klimatzon där bjälklaget är skyddat och med det även en undertryckzon som hindrar eventuella lukter att kunna komma upp i vistelsezonen. Kan användas för byggnader som redan har problem utan att doftsmittat material behöver rivas då metoden kan torka ut fukt och upprätthålla undertryck oberoende av övriga förutsättningar i grundläggningen.
[redigera] Lukter
Efter åtgärd av krypgrunden kan elakartade lukter kvardröja om man haft problem med det. Det kan komma av att material är doftsmittat. Det kan sitta i möbler och på väggar och tak. Det kan gå att komma tillrätta med genom att fogga eller ozonbehandla. Ozonbehandling sliter på alla ytor. Man kan måla om. Tvätta kläder etc. Efter en längre tid avklingar lukterna.
Krypgrund kallas ibland felaktigt för torpargrund.
[redigera] Historik
Krypgrunden traditionellt var en enkel grundläggning bestående av en grundmur av natursten och framför allt en en stenkonstruktion för att ta upp lasten av skorsten samt vedeldad spis. Bjälklaget kunde vara isolerat med sågspån, kutterspån, torr mossa, gamla tidningar etc. I grundmuren gjordes öppningar som ofta benämns kattgluggar. Ur fuktteknisk synvinkel är skillnaden stor mellan en traditionell torpargrund och en uteluftsventilerad krypgrund. Förr så eldades spisen med ved som spred en värme ned i grunden via skorstenens och vedspisens stenupplag. Sten leder värme ganska bra. Det gjorde att det blev något varmare i grunden. Dessutom så var bjälklagets isoleringsförmåga tämligen begränsad vilket även det hjälpte till att höja temperaturen i grunden. Den högre temperaturen ger en lägre relativ luftfuktighet vilket gör det torrare i grunden.
Förr hade man ofta träklossar avpassade till kattgluggarna så att man under årstidsväxlingarna kunde reglera grundventilationen. Vintertid skottades ofta snö upp mot grundmuren för att hjälpa till att hålla kylan på avstånd. Hela grunden var även av den anledningen varmare då den fuktiga sommartiden kom.
På en del ställen i landet byggdes torpargrunderna med dubbla grundläggning. Det gjordes så att byggnadens väggar stod på yttermuren men själva bjälklagets last togs ned på egen enklare grundläggning innanför grundmuren. Bjälklaget var alltså fritt från syllen. Det möjliggjorde byte av bjälklaget på enkelt sätt. Trots att torpargrunden i mycket var en säkrare konstruktion än nutidens uteluftsventilerade krypgrunder så räknade man på en del ställen med att man kunde få problem.
Naturen håller med hjälp av solen, fuktdynamiken och evolutionen igång kretsloppet. Trämaterial kommer efter en tid åter igen att bli jord. På många ställen vill man emellertid att det skall ta längre tid innan det sker.
