Kräftfiske
Wikipedia
Kräftfiske, fångst av kräftor.
Kräftfisket äger rum i insjöar i augusti innan kräftans lektid, och har varit en svensk lantlig tradition (följt av kräftskiva). I samband med kräftpestens utbredning försvann flodkräftan från stora delar av Sverige. Efter hand har den ersatts av inplanterade signalkräftor.
[redigera] Fångstmetoder
Kräftor är nattaktiva och fångsten sker därför nattetid - förr fiskade man oftast under fullmånens ljus. Kräftfiskenätterna i augusti är också bra tillfällen att beskåda stjärnfall.
De vanligaste fångstredskapen är mjärdar, som agnas med fisk (ofta mört, förr kunde t ex ekorre och katt användas), sänks ned i vattnet nattetid med hjälp av roddbåt och vittjas ett par timmar senare. Andra redskap är agnade sänkhåvar. Det går att driva in kräftor i fällor med ficklampa, men detta anses oetiskt av många kräftfiskare.
[redigera] Hantering av fångade kräftor
Kräftorna har kraftiga klor och kan slita sig loss genom att vifta på stjärten. Därför är det viktigt att lära sig det rätta greppet på en levande kräfta - man fattar ryggskölden mellan tummen och pekfingret. Infångade kräftor transporteras bäst i hinkar.
Efter fångsten ska kräftorna hållas vid liv och hälsa fram till kokningen. Det görs lämpligast i en sump med god vattenomsättning och skydd från solljus. De bör svältas i minst ett dygn så att tarmen töms.
[redigera] Avlivning
Kräftorna avlivas genom att man släpper dem i kokvattnet med huvudet före. För att bespara dem eventuella plågor bör vattnet hållas aggressivt kokande ända tills alla kräftor ligger i vattnet.
Se även kräftkokning.
