Kiralitet
Wikipedia
Kiralitet (Grekiska för hänthet, som i höger- resp. vänsterhänt) är en asymmetriegenskap som är viktig bland annat inom kemin. Ett objekt eller system kallas kiralt om det skiljer sig åt från sin spegelbild. Kirala objekt förhåller sig till varandra som en högerhand till en vänsterhand. Sådana objekt kommer således i två former, vilka är varandras spegelbilder. Ett objekt som inte är kiralt kallas akiralt (ibland också amfikiral).
Kiralitet förekommer bland annat inom:
- matematiken såsom kiraliteten av matematiska objekt.
- fysiken såsom kiraliteten hos vissa subatomära partiklar.
- kemin som optisk isomeri vilken uppstår genom att en molekyl innehåller en eller flera kiralt bundna atomer (kallas även asymmetriska centra). Termen används också för vissa kristallina ämnen. Exempelvis är bensil en akiral förening men dess kristaller är kirala.
Inom kemin ses kiralitet som en form av isomeri. De två olika formerna med olika kiralitet kallas för enantiomerer eller stereoisomerer. Nästan alla av enantiomerernas fysikaliska egenskaper är lika, såsom smältpunkt, kokpunkt och densitet, men de roterar planpolariserat ljus åt olika håll; de är alltså optiskt aktiva.
