Kanadensare
Wikipedia
Kanadensare är (förutom en invånare i Kanada) en typ av kanot som utvecklats av nordamerikanska indianer. De byggdes traditionellt av björknäver på ett ramverk av tunna trälister och spant och nådde sin högsta utveckling i de trädrika områdena i Sydvästra Kanada. Kanadensaren är öppen till skillnad från den täckta kajaken, och används främst i inlandsfarvatten. Kanadensaren framförs med enbladig paddel och paddlaren/paddlarna sitter ute i ändskeppen där skrovet är smalt nog att medge en bekväm paddelföring.
En typisk nutida turistkanadensare är drygt 5 meter lång, ca 90 cm bred ca 30 cm hög reling midskepps och omkring en halvmeter höga stävar - men variationerna är ganska stora.
Liksom i kajak tävlar man i hastighet och forspaddling. Kanadensare för fartdiscipliner är låga, kajaklika men öppna bortsett från ett kort fördäck, och paddlas knästående. De kallas C1, C2 etc efter antalet paddlare.
I Sverige introducerades kanadensaren i början av 1930-talet av Harry MacFie, som lärt sig bygga och använda indiankanoter som pälsjägare i Kanada kring sekelskiftet. När han kom tillbaka till Bohuslän började han bygga och sälja dukklädda "indianska kanoter". Mot slutet av 40-talet kom nya material - bakad fanér och lite senare aluminium - som gjorde att kanoterna blev billigare att producera. Mot slutet av 60-talet massproducerades kanadensare i glasfiber för att tillfredsställa en snabbt ökande efterfrågan. Många kanoter från de nya tillverkarna var tämligen undermåliga och 1976 kände sig därför Sjöfartsverket manat att utfärda normer för säkerhet.
