Kammararkivet

Wikipedia

Kammararkivet (vanligen förkortat KA), ett med Riksarkivet (RA) införlivat arkiv bestående i huvudsak av handlingar genererade i den kungliga Kammaren (från ca 1540) och senare Kammarkollegiums (bildat 1634) verksamhet. Arkivet, som omfattar omkring 8 000 hyllmeter handlingar, införlivades 1922 organisatoriskt med RA, men förblev till 1969, året efter det övriga RA:s överflyttning till nya lokaler på Kungsholmen, kvar i samma lokaler på nedre botten på Birger jarls torg 13 på Riddarholmen där det hade funnits sedan 1806.

I KA finns länsräkenskaper med verifikationer (jordeböcker, mantals- och taxeringslängder m.m.) från 1530-talet till och med 1895. De äldsta av dessa är de s.k. landskapshandlingarna. Dessutom förvaras därstädes bl.a. reduktionsarkiven, en del av Hedvig Eleonoras livgedingsarkiv samt ett stort antal räkenskapsserier, vilka efter granskning i Kammarrättens revisionsavdelning blivit överlämnade till arkivet. Vad de äldre partierna angår, ha samlingarna inte sällan splittrats mellan Riksarkivet och Kammararkivet. Under 1800-talet införlivades även två av kommerserådet Bernhard Emanuel Rosenblad och kamreraren Carl Sandberg bildade samlingar av historiska handlingar.

Före 1697 års brand förvarades det på Stockholms slott, och ehuru dess samlingar då skonades från eldskada, bragtes de likväl i oordning; därefter förvarades det i det s.k. kungshuset och till mindre delar i Oxenstiernska huset och Logårdsvalvet, varifrån handlingarna 1806 flyttades till den då nyinredda lokalen vid Birger jarls torg. Genom två i början av 1800-talet inträffade eldsvådor blev stora delar av såväl Kammarkollegiets egna arkivalier som av det egentliga Kammararkivet skadade. Genom bristande vård under en del av 1800-talet - vissa arkivalier användes då bl.a. till förladdning vid arméns skjutövningar - har arkivet sedermera lidit ytterligare förluster. Sedan riksdagen därtill beviljat särskilt anslag, har arbetet med ordnande av arkivets handlingar fortgått från och med 1898 och är nu (1910 i det närmaste fullbordadt.

Kammarens handlingar handhades i äldre tider av s.k. "kistedrängar" och "kisteaktare". Kammararkivets samlingar sammanfördes omkr. 1617 av Bengt Ingolfsson, hvilken från och med nämnda år till sin död (1662) tjänstgjorde som det då nybildade arkivets föreståndare ("inspector archivi"). Även hans efterträdare benämndes "inspektörer" till och med 1838. 1839-1879 sköttes arkivet av en kamrerare. Därefter kom det fram till införlivandet med Riksarkivet att förestås av en arkivarie, medan ett kammarråd utövade tillsynen över ärendenas gång därstädes. Enligt Kammarkollegiets instruktion av 26 maj 1909 ålade det arkivarien att bl.a. verkställa undersökningar och avge yttranden i ärenden som remitteras till honom från kollegiet, liksom att, i den mån övriga tjänstegöromål medger detta, på enskilda personers begäran verkställa undersökningar.

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926. ^(Not)