Kalmar nation, Lund
Wikipedia
Kalmar nation är en av tretton studentnationer vid Lunds universitet.
Innehåll |
[redigera] Inskrivna
2005 hade nationen 1750 inskrivna, och är med det medelstor jämfört med de andra nationerna i Lund. Nationens festlokaler är inte särskilt stora, något som visar sig i flera av nationens många slogans, varav några är:
- "Kalmar Nation - lite trängre, mycket roligare"
- "Kalmar Nation - nationen med den lilla lokalen och det stora hjärtat"
[redigera] Studentbostäder
Nationen äger två studentbostadsfastigheter, en vid Biskopsgatan 12, där nationens expedition och samlingslokaler är inrymda. Huset uppfördes 1952 efter ritningar av Hans Westman. Den andra fastigheten, med adress Måsvägen 7, inrymmer 40 korridorrum och 12 lägenheter.
[redigera] Storaste kroppkakan
En av de största händelserna i nationens historia ägde rum den 1 mars 1897. Det var då den Storaste Kroppkakan för första gången uppenbarade sig här i fenomenvärlden. Alltsedan dess har det hållits ett flertal Kroppkakefester, minst 54 stycken, och än i dag är det en mycket uppskattad fest. Här invigs potäterna i kroppkakans hemlighet och det tävlas om vem som kan äta flest av de ljuvliga kakorna.
Storaste kroppkakan arrangeras vartannat år och är Lunds äldsta studentbal. Under balen äter man kroppkakor och ostkaka, håller en kroppkakeätartävling och avtäcker den traditionella kroppkakemålningen. Nästa Storaste Kroppkakan anordnas lördag 10 mars 2007.
[redigera] Historia
Den allra första fasta tidpunkten för Kalmar nations existens är den 29:e februari 1696 och det är från konsistoriets (nuvarande universitetsstyrelsen) protokoll där det står att "Calmarienses, Junekopienses och de från Visingsö" skulle bilda en nation. Möjligtvis tillhörde kalmariterna ursprungligen Smålands nation, men skulle nu få stå på egna ben. Till inspektor utsågs professorn i romersk vältalighet Erland Lagerlöf.
Det är dock ovisst om Kalmar nation fungerat som en självständig nation under hela 1700-talets första hälft. Antagligen har den ibland verkat tillsammans med andra nationer. Något man vet säkert är att 1767 gick Kalmar nation samman med Östgöta nation och Västgöta nation och bildade Götiska nationen. Detta för att de små nationerna i Lund vid denna tid hade mycket få medlemmar och därmed svårt att klara sig. 1817 blev dock Kalmar nation en självständig nation igen och till inspektor valdes Jonas Albin Engeström.
Nationerna var på denna tid tämligen hierarkiska. För att avancera inom nationen så var man tvungen att avlägga vissa prov. För att bli junior till exempel skulle man genomgå en juniorsexamen i de vanliga skolämnena inför inspektor, kurator och seniorer. Detta system avskaffades dock 1830.
[redigera] Vännationer
Kalmar nation har ett antal vännationer vid andra svenska och finska universitet, nämligen:
- Kalmar nation vid Uppsala universitet
- Vasa nation vid Helsingfors universitet
- Smålands nation vid Linköpings universitet
- Sydswaenska nationen vid Umeå universitet
[redigera] Inspektorer vid Kalmar nation
- 1696 - ? Erland Lagerlöf, professor i teoretisk filosofi, senare latin.
- 1735 - ? Nils Lagerlöf, prof. i teoretisk filosofi, senare teologi. 1741 superintendent i Karlstad.
(1767 - 1817: Kalmar nation ingår i Götiska nationen tillsammans med Västgöta nation och Östgöta nation.)
- 1768 - 1798 Christian Wollin, prof. i kemi
- 1798 - 1812 Anders Jahan Retzius, prof. i naturalhistoria och ekonomi
- 1812 - 1817 Anders Hylander, prof. i teologi
- 1817 – 1846 Jonas Albin Engeström, professor i fysik och kemi.
- 1846 – 1852 Henrik Reuterdahl, professor i teologi. 1852 statsråd, senare ärkebiskop.
- 1852 – 1862 Carl Johan Hill, professor i matematik.
- 1862 – 1864 Carl Yngve Sahlin, professor i filosofi.
- 1864 – 1865 Carl Wilhelm Linder, professor i grekiska.
- 1865 – 1890 Theodor Wisén, professor i nordiska språk.
- 1890 – 1898 Johan Jacob Borelius, professor i filosofi.
- 1898 – 1907 Otto Ahnfeldt, professor i kyrkohistoria och symbolik; 1907 biskop i Linköpings stift.
- 1907 – 1929 Ernst Albin Kock, professor i tyska.
- 1930 – 1932 Gustaf Aulén, professor i systematisk teologi; 1933 biskop i Strängnäs stift.
- 1933 – 1947 Bertil Hanström, professor i zoologi.
- 1947 – 1954 Torsten Gislén, professor i zoologi.
- 1954 – 1996 Per Stjernquist, professor i civilrätt, senare rättssociologi.
- 1996 – 2005 Gunnar Bergendal, professor, rektor för Lärarhögskolan.
- 2005 – Sten Hidal, professor i teologi.
[redigera] Vidare läsning
- Carl Sjöström: Kalmar nation i Lund 1670–1914 - Biografiska och genealogiska anteckningar jemte historia
- Kalmar nation i Lund 1892–1917 – Vid hundraårsjubileet den 30 april 1917
- Kalmar nation i Lund – Porträttalbum 1917–1927
- Birgit Arfwidsson: Kalmar nation i Lund 1927–1962
- Forskare ser på framtiden - Rapport från en tvärvetenskaplig diskussionsserie (Kalmar nations småskrifter I, 1982)
- Folket i trähusen - Om fattigdom i samhällets utkanter under mellankrigstiden (Kalmar nations småskrifter II, 1986)
- Kalmar nation och studietidens problem 1950-1990 (Kalmar nations småskrifter III, 1990)
- Hänryckningens tid: studentminnen från en småländsk hemvist i Lund - Kalmar nation 300 år (Kalmar nations småskrifter IV, 1996)
- Storaste Kroppkakan 100 år (Kalmar nations småskrifter V, 1997)
- Studentrevolten i Lund 1968/69 - Universitetsledningens policy (Kalmar nations småskrifter VI, 2000)
