Jordart
Wikipedia
Jordart, naturligt bildad avlagring med lös struktur, bildat av sönderdelat berg, genom rester av organismer eller genom kemiska utfällningar.
Jordarterna kan indelas på många olika sätt, exempelvis från bildningssätt, uppbyggnad, sammansättning eller egenskaper.
Jordarterna indelas, beroende på kornstorlek, i olika klasser.
Innehåll |
[redigera] Klassificering enligt kornstorlek (kornfraktioner)
Kornstorlek i millimeter (enligt SGF 1981 (reviderat 2004))
- block (mer än 200) (600 mm fram till 2004)
- sten (60 - 200),
- grus (2 - 60), med underindelning grovgrus (20-60), mellangrus (6-20) och fingrus (2-6)
- sand (0,06 - 2), med underindelning grovsand (0,6-2), mellansand (0,2-0,6) och finsand (0,06-0,2)
- silt (0,002 - 0,06), med underindelning grovsilt (0,02-0,06), mellansilt(0,006-0,02) och finsilt (0,002-0,006)
- ler (mindre än 0,002)
I äldre beteckningssystem använt vid SGU gäller följande gränser
- block (mer än 200)
- sten (20 - 200)
- grus (2 - 20)
- sand (0,2 - 2)
- mo (0,02 - 0,2)
- mjäla (0,002 - 0,02)
- ler (mindre än 0,002)
[redigera] Exempel på olika jordarter
[redigera] Jordens pH-värde
Olika växter trivs i jord med olika pH-värde, därför kan man ofta bedöma jordens pH-värde genom att studera vilka växter som trivs bra i jorden.
- pH 4.0-4.5 Hallon, Gullris
- pH 4.5-5.0 Vitsippa, Liljekonvalj, Gulplister, Vårlök, Smultron
- pH 5.0-5.5 Humle, Nattviol, Brännässla, Blåsippa, Daggkåpa
- pH 5.5-6.0 Gullviva, Svalört
- pH 6.0-6.5 Sårläka, Tvåblad
