Jamtamot
Wikipedia
- För studentföreningen, se: Jamtamot i Uppsala
Jamtamot (eg. Jamtamót, dvs "jämtars möte") var det självständiga Jämtlands allting på Frösön som existerade från första halvan av 900-talet fram till slutet av 1400-talet, då dess huvudfunktioner övergick till ett representativt lagting.
Under den vecka då Jamtamot hölls, "motsveckan" - veckan den 12 mars (efter kristnandet Gregoriusdagen), ägde samtidigt Jämtlands största marknad rum på Frösön, en mötesplats för handeln mellan Norge och Sverige. Jamtamots marknadsfunktion levde vidare genom århundradena under namnet Gregoriemarknaden. Den flyttade år 1798 in till den 1786 grundade staden Östersund och existerade sedan ända fram till 1914.
År 1986, i samband med stadens 200-årsjubileum, återuppväcktes Gregoriemarknaden i Östersund, och den har sedan dess ägt rum varje år i mars.
Förmodligen blotade man före kristnandet (år 1030-1050) till huvudguden på Frösön, guden Frö, under motsveckan.
Jämtlands läns landsting har, som enda landsting i Sverige, viss kontinuitet från det medeltida landstinget, och därmed Jamtamot.
[redigera] Jamtamot i samtiden
Förutom Jamtamots rent historiska betydelse så har namnet under senare år återkommit i de regionala diskussionerna om så kallade länsparlament. Riksdagsledamoten Håkan Larsson från Rödön i Jämtland är en av de politiker som förespråkar ett återinförande av Jamtamot som en politiskt relevant arena för Jämtland. På sin hemsida där han beskriver sin vision av Jämtlands län år 2052 skriver han:
— Håkan Larsson,.
